Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra afd. Landet - 1. Gotlands läge och naturliga beskaffenhet samt hufvudnäringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pratensis, Saponaria, Carduus mutans, Melica, Alisma,
Ranunculus,
Schoenus maricus, Geranium lucidum, Inula dycenterica,
Sangvisorba officinalis.
Den store naturforskaren Linné besökte Gotland år 1741 och
har beskrifvit sin resa på och till ön. I denna beskrifning yttrar
han: «I trakten omkring Burgs finnes svenskt höfrö (Medicago
fulcata), som är ett födande gräs för boskapen; det kan rotas på de
magraste ängar och backar, växer till 2 alnars höjd och så frodigt,
att af en enda rot kan uppgå så många buskar och grenar, att en
menniskofamn deraf fylles. Eljest finnes här ock växterna: Gotlandsrams,
Ag och Rofvor, Alfvarlöken (Tak- eller Huslök?) samt Globularia
i myckenhet. Murgrön, Päronträd och en art Morötter växa också
vildt på några ställen.»
Om Gotlands vegetation yttrar en berömd dansk agronom (direktör
N. E. Hoffman Bang, uti «Meddelelser for Landmænd», häftet 1,
sidd. 13 och 15): «Vegetationen är mycket yppig, särdeles på ängarna,
hvilkas kraftigt gröna färg, vid sidan af ett ovanligt yppigt blomsterflor
förgäfves söker sin like i norden. Gräset är utomordentligt kraftigt
och aromatiskt; ensamt med detta hållas hästar fullkomligt kraftfulla
utan korn och annan kärna.» Detta intyg af en man, välbekant
med sitt hemlands sköna hafomkransade öar och deras rika växtlighet,
visar att Gotlands vegetation är utmärkt för ett land med så
nordligt läge; också likna Gotlands sköna ängar de vackraste parker.
De sädesslag och köksträdgårdsväxter, som odlas på Gotland,
äro desamma som i det sydliga Sveriges fasta landskaper. Bohvete
brukas dock ej här. I södra Gotland odlas ej «Linsar», men deremot
på många ställen uti norra delen af landet. I Närs socken och i
Hoburgs tingslag trifvas ej kornet och hvetet rätt väl, hvadan dessa
sädesslag der obetydligt sås; i det öfriga Gotland deremot har
hvetesodlingen på de senaste 20 à 25 åren betydligt tilltagit.
Potatesodlingen infördes här på landet under de trenne sista
årtiondena af 1700-talet genom den utmärkte landshöfding Segebadens
omsorg, men först i början af innevarande århundrade blef den
allmänt utbredd på ön. Innan potatesodlingen blef allmän odlades
betydligt med rofvor, af hvilka i synnerhet de s. k. «Bunge-rofvorna»
voro för sin fina smak omtyckta och berömda. De odlas nu ej mera.
Att rofodlingen är ganska gammal på Gotland, ses af 48 Cap. i
Guta-lagen eller Gotlands fordna lag, hvilket handlar om rofåkrar.
De öfriga sädesslag, som omtalas i Guta-lagen och hvilka alltså af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
