- Project Runeberg -  Gotlands land och folk /
18

(1871) [MARC] Author: Alfred Theodor Snöbohm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

annat slag än fastlandets (ulmus montana), att gråalen saknas och
häggen är här planterad.

De i det öfriga södra Sverige vanliga husdjuren, både däggande
eller fyrfota och foglar, finnas på Gotland. Af vilda fyrfota djur,
som finnas på Sveriges fastland, sakna vi Elg, Björn, Varg och Lo
eller Lekatt. Vårt enda skadedjur af fyrfota djuren är Räfven. Af
de öfriga vilda fyrfota djuren ega vi: Hare, Ekorre («Ikånn») och
Igelkott («Pinnsvejn»). Hjortar hafva förr funnits på Gotland.

Af foglarnas vingade skaror hafva vi af sångfogel: Trast och
Lärka; någongång hafva ock Näktergalar uppehållit sig på Gotland.

De arter af skogsfogel, som finnas i södra Sveriges öfriga
landskap, finnas till det mesta ock här. Skatan kallas på gotländska
«Skäro», Sparfven «Tjocknäbb» och Hackspetten «Tojlo». Staren är på
Gotland särdeles omhuldad och små hus af träd, «Starstunkar»,
uppsättas för hans beqvämlighet och trefnad vid gårdar och bygder. Af
skogsfogel, som jagas, finnas: Orre, Rapphöns, Beckasin, Åkerhöns
och Morkulla.

Af sjöfogel har Gotland en stor mängd arter, särdeles på de
fogelrika Karlsöarna, hvilkas äldsta namn skall hafva varit «Fugelöjar».
Bland andra arter finns här Tord (Alca), som värper allenast ett ägg
[1]
(på gotländska kallas den «Tördi»), Svört, Tärna, Mav, Fiskmås m. fl.

Af sträckfogel förekomma här: Svan, Vildand, Vildgås,
Ejdergås
(«ad»). Gotlands fogelarter äro omkring 190, af hvilka 131 här
häcka eller lägga ägg.

Fisket drifves af Gotlands kustboar med ifver [2], särdeles på östra sidan, der hafvet närmast stranden ej är så djupt och sjön så
våldsam som på vestra sidan, hvarest stränderna ofta äro branta och
hafvet derutanför stundom bråddjupt. På många ställen äro i hafvet
utanför vestra stranden «pallar», d. v. s. landet sträcker sig ut i
hafvet under hafsytan och bildar tvära stalp eller bänkar, mot hvilka,
vid ringaste blåst, när vinden är «på-lande» eller ligger åt stranden,
böljorna dånande bryta sig, hvaraf farliga bränningar uppstå, som
göra sjöfarten på denna kust, särdeles uti de små bräckliga


[1] Så uppgifves i äldre arbeten. Författaren känner ej om uppgiften är
riktig, men har hört en erfaren Gotlandsjägare bestrida den.
[2] År 1869 drefs strandfiske af ungefär 2,000 personer. Fångsten beräknades till 30,000 tunnor strömming och 3,200 tunnor torsk, i värde uppgående till 545,000 rdr. 870 personer hade uteslutande sin bergning af fiskeri.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 22 06:08:23 2015 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gotlands/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free