- Project Runeberg -  Gotlands land och folk /
20

(1871) [MARC] Author: Alfred Theodor Snöbohm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra afd. Landet - 1. Gotlands läge och naturliga beskaffenhet samt hufvudnäringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna byggnad kalk från Gotland för betalning, och i Visby stadslag
stadgas, att kalksten (utan tvifvel obränd eller osläckt) skulle af
utländingar mottagas efter «Nörnisk Pyndare» (d. v. s. Nürnbergervigt).
I norra delen af ön brännes och utskeppas största mängden kalk,
särdeles från landthamnarne Slite och Kappelshamn; men denna
kalkbränning ödelägger skogen, ty till hvarje bränning, som räcker 2 dagar,
åtgå 20 kaster ved. Gotlandskalken är af ålder ansedd som den
hvitaste och bästa. 1652 funnos blott 3 privilegierade kalkugnar, men
1828 funnos 39 sådana[1]. 1652 utfördes kalken merändels obränd till
Danmark. 1827 utfördes 4,587 läster osläckt kalk till ett
afsättningspris af 77,510 rdr och släckt kalk till ett afsättningspris af 62,870
rdr, enl. Tulljournalerna. På sednare tiden har kalkexporten varit:
år 1861 osläckt 243,052 kub.-fot, släckt 1,481,250 kub.-fot,
år 1864 » 259,358 » » 1,119,791 kub.-fot.
Så betydlig är kalkhandeln för Gotland.

Uti de betydliga Sandstenslagren i södra delen af Gotland eger
denna nästan skoglösa ort, der kalk ej brännes, en betydlig
inkomstkälla. Här brytes och försäljes s. k. Blocksten, som utskeppas från
Bursvik, äfvensom Slipsten. Denna export var år 1861: 19,608
stycken slipsten, 1862 20,064 st. slipsten samt 475 kub.-fot blocksten,
1863 23,030 st. slipsten och 2,500 kub.-fot blocksten. Fordom var
utförseln af blocksten vida betydligare. När på 1700-talet
Stockholms slott byggdes höll kronan en konduktör vid stenbrotten att
tillse, det stenen höggs efter de mått, som af direktionen för
slottsbyggnaden bestämdes, och när Gotland lydde under Danmark drefs
stenbrytandet med sådan ifver, att konung Christian IV år 1600 den
19 Juli förbjöd att utföra hästar från landet, emedan de behöfdes för
blockstenens nedforslande till hamnen, och 1618 beklagade sig
allmogen för den hitsända Lagkommissionen, att allmogen för mycket
besvärades med de stora blockstenars brytande och inskeppande till
konungens tjenst.

Gotlandsmarmorn, som fordom var så berömd och så flitigt bröts
och bearbetades, hvarom våra åldriga herrliga tempels portaler,
kolonner, hvalfbågar och fönsterinfattningar vittna, har åter, efter att
en lång tid varit bortglömd, kommit till heders samt under sednare
åren tillvunnit sig mycken uppmärksamhet och börjat utgöra föremål


[1] Dessa 39 kalkugnar voro privilegierade, men 1847 blef kalkbränningen fri för jordegarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:12:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotlands/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free