Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Förra afd. Landet
- 2. Gotland i kyrkligt, juridiskt, administrativt och militäriskt hänseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| ANDRA KAPITLET. |
Gotland i kyrkligt, juridiskt, administrativt och militäriskt
hänseende. |
Ön och Landskapet Gotland utgör ett särskildt Län och Stift,
hvars Läns- och Stiftsstyrelse har sitt säte i staden Visby. Gotlands
folkmängd uppgår till 54,080 personer, hvaraf i Visby, öns enda stad,
något öfver 6,000. Länets hemman utgöra efter gamla eller
oförmedlade hemmantalet 1,218 708/1000 mantal, hvaraf tillhöra kronan
69 823/1000 och enskilde 1,148 885/1000 mantal. Kronans gårdar kallas
Kronohemman, de enskildas äro af kronoskatte natur, d. v. s.
egande- och nyttjanderätten tillhöra enskild, men emot skatt till kronan.
Frälsehemman, säterier och frälseskatte finnas ej på Gotland. Efter
nya eller förmedlade hemmantalet utgör Gotland 1,098 mantal, hvaraf
65,484 krono och 1,032,516 kronoskatte. Kronohemmanen äro 1:o)
Roma kungsgård 5 19/32 mtl, hvarunder förut lydt Närsholm 9/32
mtl och Skenholmen 1 mtl; 2:o) Visborgs kungsladugård 2 3/8 mtl,
3:o) Boställen: 47 stycken Prestgårdslägenheter 48 3/8 mtl, Skogs
och Alleqvia Häradshöfdingeboställen, det förra 3/4, det sednare 1 mtl,
samt 4 Landstatsboställen.
Under danska tiden voro gårdarna uppskattade icke i mantal
utan i Markelej (Marke-leje = Marklega eller Markland). Fem tunnland
åker svarade mot ett Markelej, likaså fem mansslätt äng, eller
ock utgjordes Markelejet af hälften åker och hälften äng, men i
starräng (myr), skog, bete och utmark räknades dubbelt eller tio tunnland
åker eller mansslätt äng på hvart Markelej. Sedan landet åter
kommit under Sverige hölls åren 1653 och 54 revision eller
jordransakning, då gårdarna blefvo åsatta hemmantal. Detta hemmantal kallas
nu gamla eller oförmedlade; det nya hemmantalet blef åsatt vid en
sednare, år 1747, hållen jordransakning.[1] I allmänhet äro
hemmanen på Gotland af mindre arealinnehåll än i egentliga Sverige.
[1] Sednaste jordransakningen förrättades på 1740-talet, afslutades 1745 och
fastställdes af konungen 1747 den 15 Juni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:12:39 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gotlands/0030.html
