- Project Runeberg -  Gotlands land och folk /
24

(1871) [MARC] Author: Alfred Theodor Snöbohm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra afd. Landet - 2. Gotland i kyrkligt, juridiskt, administrativt och militäriskt hänseende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den församlingarne dertill valt. De öfriga 5 pastoraten få ej välja
kyrkoherde. Tvänne af dem, Roma och Atlingbo, äro regala, d. v.
s. rätten att tillsätta kyrkoherde tillkommer konungen; trenne äro
præbendepastorat, d. v. s. kyrkoherdeembetet derstädes är ett bihang
till annat embete, nämligen Visby och Lärbro, som äro biskopspræbenden,
samt Endre, som är præbende åt teologie lektorn vid Visby
högre elementarläroverk. De 43 landtpastoraterna indelas i 3 klasser,
allt efter de större eller mindre inkomster, kyrkoherden der bekommer.
Till 1:a klassen, som utgöres af dem, hvilka lemna högsta
inkomsterna, höra 6 pastorater (Lärbro, Dalhem, Hejde, Burs, Hafdhem och
Hablingbo), till 2:a klassen höra 34 pastorater och till 3:e klassen 9.
Vid ansökningar till första klassens pastorat äro kunskaper och höga
betyg öfvervägande (d. v s. gifva deras innehafvare företrädet), men
till de öfriga pastoraten tjensteåren.

Sammanslåendet af 2 eller 3 socknar till ett pastorat har skett
efter reformationen, ty i katolska tiden hade hvarje församling och
kyrka egen prest. Somliga pastorater hafva förr varit olika mot hvad
de nu äro, så att de ej utgjorts af samma socknar som nu. Det har
mer än en gång väckts fråga om att sammanslå de små gotländska
pastoraten till färre antal; men stiftets presterskap har motsatt sig
dessa förslag.

Visby stift utgöres af 3 Prosterier eller Kontrakt: Norra, Medel
och Södra. Denna indelning har alltid, sedan kristendomen blifvit
allmänt antagen på Gotland, varit densamma och rättat sig efter
landets urgamla indelning uti 3:e Tredingar.

*



Den nu anförda indelningen är den ecklesiastika eller
kyrkliga, men denna är ej den äldsta, utan uppstod i och med
kristendomen. Allt efter som kyrkor byggdes uppstodo kyrkliga samhällen
(församlingar, socknar) och dessa utgöra nu kommunerna, d. v. s.
samhällen med gemensamhet i både borgerligt och kyrkligt hänseende.
Under hednatiden funnos inga socknar. Kommunerna hade då andra
benämningar. Innan vi öfvergå till landets administrativa och
juridiska indelning vilje vi taga en liten öfversigt af den äldre indelningen.

Gotlands hufvudindelning på äldre tider var uti Tredingar.
Ön utgjorde en stat för sig och Tredingarna motsvarade landskap.
Hvarje Treding fördelades i 7 Tingslag. Tingslagen eller Tingen
voro således 21, men blefvo sedan 20, så att Medeltredingen fick blott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:12:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotlands/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free