Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra afd. Landet - 2. Gotland i kyrkligt, juridiskt, administrativt och militäriskt hänseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gotlands Nationalbeväring. Gotlands vapen. 39
Fardhems kompani: Fardhem, Linde, Lojsta, Levide och Gerum,
Hablingbo kompani: Hablingbo, Silte, Ejsta och Sproge,
Hemse kompani: Alfva, Hemse, Rone och Eke,
Hafdhems kompani: Hafdhem och Näs,
Gröttlinge kompani: Gröttlingbo och Fide,
Hoburgs kompani: Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre.
Antalet i beväringsåldern och i rullorna inskrifna uppgår till
8,496 man, officerskåren utgör 111. Den kostnad staten för
beväringen får vidkännas, uppgår till 139,562 rdr 92 öre, hvaraf
militärbefälhafvaren 2,000.
Till Jagtens och Skogens vårdande är sedan 1859 anställd en
Jägmästare, På 16- och 1700-talen fanns ock Jägeristat på
Gotland. Ett Skarpskytte- och Jägaregille, som stiftats 1837 genom
dåvarande landshöfding Hohenhausens omsorg, har till uppgift att vårda
jagten och befrämja skicklighet i skjutöfning, för hvilka ändamål
gillet genom ett Kongl, bref af den 11 Oktober 1861 erhållit rätt att
utdela medaljer och andra utmärkelsetecken.
För Landtbrukets befrämjande finnes på Gotland ett Kongl.
Hushållningssällskap, det äldsta i riket, stiftadt 1791.
Gotland har förut haft titel af grefskap, men genom nuvarande
hertigens Oskar Gustaf Adolfs utnämning till hertig af Gotland kan
ön anses, sedan 1859, vara upphöjd till hertigdöme.
Gotlands vapen är ett Guds lam (Agnus Dei), bärande en
korsfana, lammet hvitt, fältet rödt. Detta vapen är gammalt och man
vet ej när det först antagits, men väl att det varit brukligt såsom
Gotlands vapenmärke på 13- och 1400-talen. Uti det stora
gotländska landssigillet har lammet till omskrift: «Gutenses signo, Christus
signatur in Agno» (Jag betecknar Gutarne, Kristus betecknas genom
lammet). Detta sigill, som tyckes härröra från något af de
nyssnämnda århundradena, intygar alltså, att lammet betecknar Kristus
och är ett Guds lam, men sjelfva figuren är der icke ett menlöst
Agnus Dei, utan en stor gumse eller bagge med starka horn, och
fanan den bär är icke en korsfana, utan en rutig fana med långa
fransar, förmodligen föreställande en segerfana. Figuren i vapnet torde
vara äldre än kristendomen på Gotland, men har, sedan landets
invånare blifvit ifriga kristne, förvandlats från en stridsam och stark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
