Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra afd. Landet - 2. Gotland i kyrkligt, juridiskt, administrativt och militäriskt hänseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behornad vädur till ett menlöst och fromt Guds lam, och sålunda
fått den anförda omskriften. Detta landssigill fanns vid Duss i Bro
på 1730-talet, der sigillet af någon forntida landsdomare innehafts och
efterlemnats, men sedan under tidernas lopp kommit ur bruk. I stället
blef det af gårdens qvinnor begagnadt för att stämpla julkakor och
hvetebullar med. Nu lär denna stämpel finnas i Kongl. Historie- och
Antikvitetsakademiens samlingar, dit den lemnats af biskop Jöran
Wallin. Den var så vid och djup att, när biskopen tog ett aftryck af
densamma, gingo tre stänger lack åt dertill. Äfven stadens gamla
sigill har varit af lika storlek. Det visar ock ett Guds lam, men ej
bärande fana, utan i stället med en kalk framför sig, hvaruti blod
rinner ur lammets bröst, samt omgifvet af liljor och liljestänglar, på
hvilka sitta tre dufvor. Visby hade under sin storhetstid en så
betydlig mängd fremmande invånare, särdeles af tyska nationen, att
ene borgmästaren och halfva rådet tillsattes af dem och voro tyskar.
Då hade ock staden tvänne sigiller eller vapen, nämligen tyska nationen
i Visby sitt och gutniska nationen sitt; då var lammet den
gotländska och liljorna den tyska nationens märke eller vapen. Konung
Magnus Smek lär befallt att båda nationerna skulle förena sig om
ett sigill eller märke, och då har det förrbesagde, som innehöll både
lammet och liljorna, uppkommit. Numera äro liljorna borta ur
sigillet liksom tyskarne ur Visby, och stadens vapen är, liksom hela
öns, lammet med korsfanan.
Äfven Södra Tredingens enskilda vapen är lammet med fanan,
och sedan tvänne härader eller domsagor samt tvänne befallningar
uppkommit, har den Södra antagit Södertredingens, liksom den Norra
domsagan och befallningen Nordertredingens: en ek. Medeltredingens
gamla vapen är en hvit, springande häst.
Norra kontraktets eller prosteriets sigill från äldre tider visar
Kristus, den gode herden, bärande det förlorade och återfunna fåret
på sina axlar, med omskrift: «Habeo alias oves» (jag hafver ock annor
får). Medeltredingens visar Kristi uppståndelse, och södra kontraktets
den heliga jungfrun med barnet. Visby konsistorii större sigill
föreställer Visby domkyrka, det mindre lammet med fanan och ofvanför
ett språkband med inskriften: «Agne Dei miserere mei» (Guds lam
förbarma dig öfver mig).
Öns namn skrifves nu merändels Gotland, stundom äfven
Gottland, men skrefs förr Gothland. På danska kallas ön Gulland. Rätta
namnet är Gutland; så kallas landet uti dess äldsta än i behåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
