Gotlands land och folk / 42 (1871) Author: Alfred Theodor Snöbohm Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra afd. Landet - 3. Staden Visby — Öfriga märkliga platser på Gotland — Strödda uppgifter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TREDJE KAPITLET.

Staden Visby. — Öfriga märkliga platser på Gotland. — Strödda uppgifter.

På Gotlands vestra kust, som här är hög och nästan brant,
midt emot staden Vestervik på småländska kusten, ligger öns enda
stad Visby, säte för läns- och stiftsstyrelsen, en af Sveriges icke
äldsta men äldre städer och fordom Skandinaviens största handelsstad.
Dess nummer bland svenska städer är 12.

Folkmängden utgör något öfver 6,000 personer, vid början af
1870 utgjorde den 6,324 personer.

Staden, som delas i 4 rotar: Norder-roten, Fiskare-roten, Sankt
Hans-roten och Klinte-roten (hvarje rote har 4 qvarter), är irregulier
med krokiga gator, af hvilka de, som gå i öster och vester eller på
bredden, starkt slutta ned åt hafvet, emedan staden ligger på den
höga vestra landborgen. Den bildar en temligen regulier rektangel,
hvilken inneslutes af en märkvärdig ringmur, som uppförts i stadens
välmaktstid. Denna mur är på landsidan 3,600 alnar lång och på vestra
eller hafssidan 2,000 alnar, ty denna sidas södra del saknar mur,
höjden är 13 à 15 alnar och grofleken i allmänhet 3 1/4 alnar. På
hvarje af de 4 sidorna är en port, af hvilka den norra, östra och
södra, som föra genom dertill uppbyggda torn, äro betydliga och
fordom varit starkt befästade. Dessa porttorn äro ej de enda på
stadsmuren. Den har många torn, dels högtorn, som från marken resa
sig öfver muren, dels häng- eller sadeltorn, som, uppförda ofvanpå
muren, dristigt hänga eller liksom rida på densamma. Hela antalet
af murtorn har varit 48, nämligen 28 högtorn och mellan dem 20
hängtorn. Nu återstå omkring 38, ty ungefär halfva antalet af
hängtornen har under tidernas lopp nedramlat, men de stolta högtornen
stå ännu qvar till 30 à 35 alnars höjd, ehuru de fordna
betäckningarna äro borta. De hafva haft 4 à 5 våningar, af hvilka den öfversta
säkerligen varit bestämd att innehålla blidor och andra kastmaskiner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>