Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra afd. Landet - 3. Staden Visby — Öfriga märkliga platser på Gotland — Strödda uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi9by tempelruiner. *^
majestät hvilar öfver denna ruin och talar ännu till sinnet om de stränga,
allvarliga predikaremunkarne.
Ännu ett munkkloster har Visby haft och det har tillhört
Fransiskanerna eller minoriterorden, som uppstod samtidigt med
dominikanerorden. Fransiskanerne eller mindre bröderne kallades efter sina
gråa kåpor, hvilka sammanhöllos af en repstump omkring lifvet,
«gråbröder» och «barfotamunkar» samt af sin sysselsättning
«tiggaremunkar», ty ordenslöftena förpligtade dem, utom annat, äfven till
fattigdom och att lefva af tiggande och allmosor. Detta tiggareyrke
skötte de så väl och systematiskt, att deras kloster sällan voro
fattiga utan merendels egde både «guld och gröna skogar» samt
munkarne mådde godt både i klostren och på sina tiggarefärder bland
den enfaldiga och välvilliga allmogen, den de, till belöning för visad
gästfrihet och hedersam föräring, vanligen duktigt inpudrade. En stor
mängd dumma föreställningar och lögnhistorier hafva desse heliga
tiggare under sina embetsresor inympat på vår hederliga allmoge, men
också lärt dem ett och annat nyttigt, särdeles i läkarekonst och
trädgårdsskötsel. Fransiskanerne eller gråbröderne voro vanligen feta,
frodiga och glada, af ett mera trefligt och umgängessamt väsende än
de svarta dominikanerne, och detta var en följd af de förras ständiga
vistande ute bland folket och de sednares instängning inom sina
dystra klostermurar och ständiga grubblande i teologiska ämnen.
Fransiskanerklostret i Visby har förmodligen grundlagts något förr än
dominikanerklostret, ty fransiskanerne kommo till Visby 1233. Det har
legat nästan midt i staden vid torgets södra sida och haft ej
obetydliga jordbesittningar, hvilka vid reformationen på Gotland 1532, då
ön lydde under Danmark, ej, såsom i Sverige skedde med
klosteregorna, indrogos till, kronan, utan öfverlätos åt Visby hospital, som
derigenom blef rikt och är det förmögnaste hospital i Sverige.
Lemning efter klostret är den utmärkt vackra ruinen af klosterkyrkan,
som, ehuru klostret var ett munkkloster, varit invigdt åt ett
qvinligt helgon S:t Katarina. Ruinen benämnes derföre i dagligt tal
«Sankt Karin». Förhuset i vester är ännu väl bibehållet och försedt
med ett (1685 och 86 uppfördt) trätorn, alls icke öfverensstämmande
med kyrkans götiska stil, utbildad spetsbåge. I detta torn är ett
urverk, som slår hela, halfva och fjerdedels timmar med dubbla slag
och visar tiden åt alla fyra sidorna. Hvalfven öfver sjelfva kyrkan
hafva för länge sedan ramlat ned, men de höga, djerfva spetsbågarna,
som innefattat dem, samt de 12 pelare i 2 rader, 6 på hvarje sida,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
