Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 2. Gotland under hednatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Styrelsesättet under hednatiden. 85
vikingar, men, ehuru han möjligen kan haft någon grund för dessa
berättelser och äldre författare att stödja sig på, hafva vi det ej och
måste derföre lemna dessa berättelser derhän. Att dock Gotland
under hednatiden haft tappre män och sjöhjeltar lider intet tvifvel.
Deras minnesvårdar, de ståtliga skeppssättningarna, som ofta förekomma
utmed stränderna och långs de forna farlederna samt ännu tyst och
majestätiskt tyckas segla fram midt igenom skogen, tala derom, men
namnen på dessa hjeltar äro för länge sedan försvunna ur lefvande
slägters minne och hågkomsten af deras bragder likaså. Att det lilla
öriket måst utstå mången hård kamp för att skydda sin frihet och
sitt oberoende, det visa många härvarande slagfält, der de fallne
kämparne sedan århundraden sofva den långa sömnen. Främst bland
dessa slagfält märkes Vallstena rum, hvilken sockens gamla namn,
«Val-gu-stein», lär betyda de fallne gutarnes stenar; också förekomma
der grafhögar och bautastenar i stor mängd. Detsamma antyder ock
Gutasagan, hvars andra kapitel börjar sålunda: «Många konungar
stridde mot Gotland medan det var hedniskt; dock behöllo Gutarne
alltjemt seger och sin rätt» (d. v. s. erkände ingen eröfrares lag).
Att sagans ord äro sannfärdiga, har man ingen anledning att betvifla,
enär intet vittnesbörd finnes om att någon behärrskare lagt
Gotland under sig i hednaåldern, ehuru väl åtskillige härjat der. Det
är högst märkvärdigt att ett så litet land, beläget midt i Östersjön,
der djerfva vikingar ständigt kringsvärmade och stolta sjökonungar
med mäktiga flottor drogo förbi, kunnat undgå att blifva eröfradt
och nödgas bära en herrskares ok. Hvad som vållat detta, har varit
tapperhet, klokhet och en okuflig kärlek till frihet och oberoende i
förening. Här, om någonstädes, har folkfriheten blomstrat; ty, ehuru
de öfriga skandinaviska landskapen hade konungar äfven innan de
stora rikena Svea och Danavälde samt Norge uppstodo, så har man
dock icke underrättelse om att konungar herrskat på Gotland i
hednatiden.
En ren demokrati (sjelfstyrelse) var der utbildad. Folket sjelft
innehade makten och styrelsen samt utöfvade den, dels medelbart
genom de höfdingar det tillsatt, som voro på en gång domare och
anförare, dels omedelbart genom öfverläggningar och beslut uti de
allmänna angelägenheterna på tingen, liksom i det öfriga Skandinavien.
Dessa folksammankomster höllos dels för hvarje tingslag eller
för hvarje afdelning i tinget (hälfter, treding), dels flera ting gemensamt
eller för hela tredingen, och slutligen på det stora landstinget,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
