- Project Runeberg -  Gotlands land och folk /
100

(1871) [MARC] Author: Alfred Theodor Snöbohm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 4. Kristendomens införande på Gotland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

100 Tiden för kristendomens införande på Gotland.

som hednisk, konung i Upsala 1085—88, ja 300 år efter Anskarii
tid voro ännu Småländingarne och Östgötarne hedningar, liksom
deras konung, Blot-Svens son, Erik årsäll, som först på sin sotsäng lät
döpa sig och dog i sina hvita dopkläder («hvita vadum») 1137. Då
kristna predikanter uppträdde i Sverige redan i förra hälften af
800-talet, kan man ej anse troligt att på Gotland, hvars invånare foro i
köpenskap äfven till kristna länder, kristna predikanter ej skulle
funnits före 1029 eller 200 år sednare än i Sverige, och att Olof
Haraldsson varit den, som här först af alla förkunnade kristendomen. Med
all säkerhet kan man anse, att kristna lärare varit här före Olof
Haraldsson [1], men ännu vid hans besök var kristendomen föga gynnad
på Gotland, utan rönte stort motstånd; först efter 1030, ungefär vid
medlet af 11:e århundradet, började kristna läran blifva riktigt
rotfästad samt under sednare hälften af samma sekel undantränga
hedendomen, så att vid början af det 12:e kristendomen var ensam
herrskande och blott en och annan i smyg vågade blota till fädrens
gudamakter. Kristendomens införande på Gotland var ej en följd af tvång
och maktspråk utan af öfvertygelse, derför har den ock omfattats med
hjertats hela värma, hvilket nogsamt synes af de herrliga
tempelbyggnader, som de gotländska menigheterna uppfört, egnande deråt en högst
ovanlig omsorg och ofantliga kostnader, i den fromma öfvertygelsen
att genom kyrkobyggnaderna förvärfva himmelen och saligheten.
Intet annat landskap i Skandinavien har, i förhållande till sin storlek,
så många och ståtliga tempel från forntiden som Gotland. På föga
öfver 27 qvadratmil finnas 94 kyrkor eller 3 à 4 på hvarje
qvadratmil, utom klostren och de många helgedomarna i staden.

En af de första, kanhända den allraförsta kristna predikanten
på Gotland, har varit biskop Unni eller Unne, Bremens erkebiskop.
Af det arbete om Bremens erkebiskopar, som, något öfver 100 år
efter Unnis tid, sammanskrefs af magister Adam, vet man, att Unni
såsom kristen lärare och apostel besökt Sverige och der aflidit i
Forn-Sigtuna, der hans lik jordades, men hufvudet fördes af hans lärjungar
till Bremen och begrofs framför altaret i S:t Peters kyrka. Strelow (sid.
134) berättar att han uppehållit sig på Gotland och der lärt folket
kristendom samt bott på en gård i Klinte, som efter honom fått namn.


[1] Strelow (sid. 129) uppgifver: «Aar Christi 826 udi Kong Haralds tid, er
Guds Ord, oc Jesu Christi Lærdom först prædicket udi Dannemark, Sverrig oc
paa Guthiland. Anscharius oc Rombertus aff det Closter Corbeja, disse vaare de
förste. Om de sielff eller ved deris Sendingebud formeldis i den Bremiske
Cronica intet.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:12:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotlands/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free