Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 5. Gotlands storhetstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
106 Gotlands kyrkobyggnader.
om de gotländska kyrkorna. Om deras byggnadstid hafva vi tvänne
olika uppgifter. Den ena, som endast angifver byggnadsåret för en
del af kyrkorna, grundar sig på anteckningar uti det förr nämnda
Registret från katolska tiden; årtalen för kyrkorna uppgifvas der i
allmänhet till 12- och 1300-talen, för en och annan till 1100-talet. Med
rätta anser man dessa uppgifter tillförlitliga, emedan kyrkornas
byggnadssätt visar de byggnadsstilar, som rådde på dessa tider. Den
andra uppgiften är Strelows uti hans «Guthilendiske Chronica». Han
uppgifver äldre årtal, nämligen 10- och 1100 talen samt några få från
1200-talet; äldsta årtalet är 1029. Detta har man behagat anse med
åtlöje och årtalen såsom uppdiktade, emedan Strelow ej uppgifvit
hvarifrån han tagit dem, något som den tidens skribenter ej voro så
nogräknade med som nutidens. Det är dock ingalunda så säkert, att
Strelow hittat på årtalen, han kan ju haft någon gammal uppsats att följa,
fast han ej ansett nödigt angifva detta, och hans uppgifter hafva all
sannolikhet att vara riktiga, nämligen hvad angår de äldre kyrkorna,
som sedan blifvit ombyggda, icke de nuvarande. Man får ej inbilla
sig att Gotlands landskyrkor från första dag byggdes sådana de nu
äro. De hafva nästan alla blifvit, antingen helt och hållet eller till
betydligare del, ombyggda och det merendels i annan stil än den,
hvaruti de uppförts från början. De äldre hafva ej varit så stora
och ståtliga som de nuvarande, utan mindre och oansenligare.
Man har äfven behagat antaga såsom säkert, att intet kristet
tempel uppförts på Gotland före Olof Haraldssons besök här 1029,
men, uppriktigt sagdt, så vete vi ej huru dermed förhåller sig.
Gutasagan uppgifver, att Botajr af Akebäck allraförst byggde kyrka på
Gotland; men om sådant skett före eller efter Olof Haraldssons besök,
derom lemnar den ingen upplysning. Då Sverige hade kristen konung
och kyrkor omkring år 1000, så vore det väl ej så orimligt
antaga, att Gotland, der genom dess inbyggares vidsträckta handelsresor
kristendomen tyckes tidigt blifvit bekant, kunnat hafva en eller
annan kyrka år 1029, eller att någon åtminstone påbörjats det året,
samt att Gotlands äldre kyrkor uppförts i slutet af 1000-talet och
under 1100-talet, men sedermera ombyggts på 1200- och
1300-talen, då en större folkmängd gjort rymligare tempel behöfliga
samt flera armar och större förmögenhet varit för deras uppförande
att tillgå. Det är således alls icke osannolikt, att åtminstone en del
af de Strelowska årtalen kan hafva sin riktighet, om än ett och
annat torde vara oriktigt, men man får ej anse dem gälla de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
