- Project Runeberg -  Gotlands land och folk /
107

(1871) [MARC] Author: Alfred Theodor Snöbohm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 5. Gotlands storhetstid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gotlands kyrkobyggnader. »07

nuvarande kyrkorna, utan de äldre, ty att Gotland haft kyrkor före
1100-talet kan man anse för säkert, fastän Registret från katolska
tiden ej upptager något årtal från 1000-talet. Man får äfven erinra
sig, att en lång tid kristendom och hedendom på en gång funnos i
landet jemte hvarandra, att den ena läran hade öfvertaget i den ena,
den andra läran i en annan del af landet och att först med elfte
seklets eller 1000-talets utgång hedendomen för det mesta var
försvunnen samt kyrkor byggda i hvarje del af ön. Af Gutasagans
berättelse om de första kyrkornas byggande kan man förmoda, att
kristendomen först rotfästat sig i vestra delen af mellersta Gotland,
hvilket äfven tyckes öfverensstämma med Strelows uppgift om att de
äldsta kristna lärarne Unni och Odinkar bott i Klinte och Eskelhem.
Äldsta klostret har varit Roma från 1164. På 1200-talet hafva
Dominikaner- och Fransiskaner-klostren samt Solberga nunnekloster
uppstått.

De nuvarande kyrkorna, särdeles landskyrkorna, hafva, efter hvad
deras byggnadssätt utvisar, merendels blifvit uppförda till olika delar
på olika tider, så att ena partiet tillhör en äldre, det andra en
yngre tid; stundom är det den s. k. romaniska stilen med
rundbågen till hufvudmärke, hvilken var rådande i 11:e och början af
12:e århundradet; stundom öfvergångsstilen med rund- och
spetsbåge omvexlande, som var herrskande i sednare hälften af 12:e
seklet och början af 13:e; stundom den rena spetsbågsstilen med
ogivhvalf, som talar om sednare hälften af 13:e och 14:e seklerna.
Alla förråda de en utmärkt flit och stor konstfärdighet i byggnadsväg,
de flesta äro prydda af pelare, kolonner, pilastrar, ståtliga portaler
och bildhuggerier, vittnande om att Gotland på dessa tider haft stora
byggmästare, utmärkta konstnärer och skickliga stenhuggare. Att
denna konstfärdighet ej varit, åtminstone från början, inhemsk, utan
inkommit från sydligare och vestligare länder är påtagligt, och har
det varit den vidsträckta handel, Gotland under dessa århundraden
förde, och det sammanlopp af handlande, sjöfarande, lärde, konstnärer
och pilgrimer från vidt skilda länder, som egde rum på Gotland,
denna ö haft att tacka för dessa herrliga minnen af medeltidens
byggnadskonst. Redan under hednatiden dref Gotland en ej
obetydlig sjöhandel, och sedan, med kristendomens allmänna utbredande i
norra Europa, vikingafärderna afstannade, blef den tryggare och
lifligare och föranledde en mängd fremmande handlande, särdeles från
Tyskland, att nedsätta sig i Visby, som i och med kristendomen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:12:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotlands/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free