Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 5. Gotlands storhetstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Visby uppkomst och början såsom stad. 109
allt der njuta samma förmåner, som tillkommo hans egna köpmän,
detta emellertid under vilkor att enahanda rättigheter tillerkändes
hans på ön varande och dit kommande köpmän; Gotländingarne
derjemte uppmuntrades att flitigt besöka hans hamn i Lübeck (Diplom.
Svec. n:o 48). Det uppstod på Gotland af köpmän från särskilda
tyska städer ett handelssällskap, som, troligen det äldsta och det
tidigast utbildade af alla mellan tyska köpmän i fremmande land
ingångna föreningar, äfven var det mäktigaste och inflytelserikaste af
dem alla i 12:e och 13:e århundradena. En frihamn för alla
sjöfarande och fremmande köpmän, kunde på denna ö köpmannaintresset
utveckla sig ostördt af hvarje fremmande inflytelse. Infödde
gotländske köpmän förenade sig med de till deras ö kommande tyske
köpmän och så bildade sig i tidens fortgång det stora verldsbekanta
köpmannasamhälle, som i Visby hade sitt säte och derigenom
förnämligast växte till sådan styrka och uppehöll sig i fortlefvande kraft,
att de infödde köpmännen slöto sig tillsammans med de fremmande till
samma ändamål och lika gemensamhet i allt, båda underkastade samma
ordningar och lag, båda egande lika borgarerätt, lika andel i
stadsstyrelsen och i handhafvandet af ordning och rätt». (Så långt Strinnholm.)
Visby äldsta privilegier hafva gått förlorade under de många
fiendtliga plundringar, hvilka på 13-, 14- och 1500-talen drabbat
staden. De lära varit utfärdade af tyska kejsaren Lothar, hvars
regeringstid infaller 1125—1137, och från den tiden har alltså Visby
redan varit en stad af anseende, hvarest tyska köpmän nedsatt sig [1]
Kejsar Lothars dotterson, den mäktige Henrik Lejonet (född 1129,
f 1195), som 1139 efterträdde sin fader, Henrik den stolte, såsom
hertig af Sachsen och Bäjern samt 1180 blef af kejsar Fredrik
Barbarossa, med hvilken han fört blodiga krig och tvister om tyska
kejsarekronan, förklarad i akt, liksom fadren blifvit 1138, har bekräftat
de af morfadren Gotländingarne gifna privilegier. Till hans regenttid,
1140—1180, får man alltså förlägga de «stora trätor, förräderier och
mord», som, enligt Stadslagen, föranledt Visbyboarne att af hertigen
begära privilegiernas bekräftande. Det var törhända dessa trätor, denna
oenighet, som gaf anledning tillstridigheterna mellan lands- och
stadsboarna och som i sednare hälften af 1200-talet utbröto i öppet krig.
Hvad Venedig på sin storhetstid, under korstågen och
medeltidens sednare århundraden, var för Medelhafvet och södra Europas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
