Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 5. Gotlands storhetstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förbindelsen mellan Lübeck och Visby. 113
gotländske köpmännen och förbindelsen med dem, erhöllo desse
sednare vidsträckta handelsfriheter redan i slutet af 1100-talet, och den
gotländska handeln trängde från Lifflands och Estlands
handelsstäder långt in i vestra Ryssland. «Ryske fursten Mitislaw
Davidowitsch af Smolensk hade skickat sändebud till Riga för att bilägga
de stridigheter, som uppstått mellan Smolenskerna på ena sidan och
köpmännen från Gotland samt staden Rigas borgare å den andra;
men först då afgjordes saken till ömsesidig belåtenhet, när de ryska
sändebuden infunno sig på Gotland. Fördraget afslöts 1229 på
grundsatsen af ömsesidig jemlikhet i fri- och rättigheter. Så väl
gotländske köpmännen som Rigas borgare erhöllo skydd för sin
handel jemte fullaste frihet att genom farten uppför Düna utsträcka sin
köpenskap och sina köpfärder till Polotzk, Vitebsk och ända till
Smolensk och från Smolensk till andra orter» (Strinnholm, Svenska
folkets hist., 4:e band. sid. 639 och följ.).
Det var ej blott åt öster och nordost Gotland utsträckte sina
handelsförbindelser, äfven åt söder och sydvest samt utom Östersjön
knöt det sådana. Lübeck tyckes varit den stad åt detta håll, med
hvilken Visby allraförst trädde i vänskap och förbindelse, och detta
skedde på 1100-talet. Lübeck och Visby hafva samtidigt uppstått
såsom städer. Lübeck skall från första dag vara byggd af Viebold
och 1103 utvidgad af Kitton, slaviska eller vendiska furstar. Rügens
invånare, som den tiden ständigt härjade Östersjöns sydvestra kuster,
förstörde Lübeck i grund 1139, hvarefter staden ånyo uppbyggdes
på den plats der den nu står. 1163 blef den biskopssäte, hvartill
den bestämdes af hertig Henrik Lejonet, som mycket bidrog till
stadens uppkomst. 1227, när Danskarnes och Valdemar Seiers välde
öfver Holstein bröts, tog Lübeck verksam del i frihetskampen och
har sedan dess varit en fri riksstad. Visby och Lübecks
handelsförbindelse härleder sig från Henrik Lejonets tid och var så innerlig,
att personer i den ena staden blefvo styresmän i den andra.
Didrik Vlamynk och Gert Friman från Visby blefvo 118,2 rådsherrar
i Lübeck, äfvensom Johan Khure från Visby erhöll samma
värdighet 1194.
Grefvarne Johan och Gerhard af Holstein, Stormarn och
Schauenburg förnyade och stadfästade 1225 de fri- och rättigheter, som
deras fader, grefve Adolf 4 och hertig Henrik 1 af Braunschweig
tillerkänt köpmännen i Visby och Gotlands samtlige invånare (Dipl.
Svec. n:o 425). Margareta af Flandern och hennes son Guido
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
