Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 6. Närmare anslutning till Sverige under konung Magnus Ladulås. — Krig mellan stadsbor och landsbor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Visbyboarues förpligtelsebref till Magnus Ladulås. 121
Edvard Lode med flera riddare och deras förman ville sjelfva komma
in och stadfästa freden.»
Men en annan fredsmäklare tog snart saken om hand, nämligen
konung Magnus i Sverige, som fått underrättelse om tillståndet på
Gotland och ansåg sig såsom öns skyddsherre berättigad att beifra
den kränkta landsfriden, som han sjelf med stränga lagar och deras
allvarsamma handhafvande lyckats bringa till stånd i Sverige;
säkerligen har han med nöje begagnat denna omständighet att få, med
sken af lag och rätt, uppträda såsom den rika öns herre och
konung, och som Gutarne nu ej längre voro enige, så underkastade de
sig hans dom, helst ingen kunde anses närmare till skiljoman än
Sveakonungen, som var öns laglige skyddsherre. Konung Magnus
stämde Visbyboarne att genom fullmäktige inställa sig för honom,
som uppehöll sig i Nyköping; sannolikt har väl äfven landets
ombud varit der tillstädes. Här afgjorde konungen saken; det var
första gången en konung dömde öfver de frie Gutarne och uppträdde
såsom deras herre. Här måste den stolta hansestadens ombud
Larsmesseaftonen den 9 Augusti 1288 utfärda ett märkligt
förpligtelsebref, bestående af 11 punkter och af ett för dessa dryge köpmän
och borgare ganska förödmjukande innehåll. Brefvet är på latin;
början deraf låter i öfversättning sålunda:
«Allom, som detta bref se, tillönskom vi, Visby stads
föreståndare och rådmän, så gotländske som tyske, helsa och välgång med
Gud, samt låtom komma till en hvars kunskap att, emedan vi
hafvom felat mot vår herre, Svears och Götars konung, som vi alltid
viljom vara underdånige, lofvom vi af god tro i allt hålla, att för
den oförrätt vi af honom anses hafva honom tillfogat, nämligen att vi
hafva omgifvit vår stad med murar och, genom att fördrifva de
gotländske bönderne, åstadkommit något oväsende och förnärmat det
kungliga majestätet, utan motsägelse och återfordran på bestämda,
nedanföre antecknade, terminer betala två tusen mark rent och
oförfalskadt silfver, i vanligt mynt nämligen så att –-
Dessutom lofvom vi, att, om af olycklig tillfällighet någon oenighet
skulle uppstå mellan oss och landsgutarne, skolom vi stilla
densamma på godt manér om vi kunnom och om detta ej skulle kunna
ske på godt manér, skolom vi klaga deröfver hos vår herre
konungen och skolom vi ej skrida till någon hämnd mot dem, derest de
icke så hastigt öfverraska oss att vi tvingas möta våld med våld.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
