Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 8. Uppkomsten af Skrå- och andra Borgareföreningar. — Valdemar Atterdag på Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dock sammankomsterna att hållas; men utom dessa urgamla
sammankomster egde äfven andra betydliga sammanträden rum mot
medeltidens slut och fingo en med de fordna offerhögtiderna likartad betydelse
af gudaktighet och festlighet. Det var de så kallade «Gillena», af hvilka
många uppkommo både i städerna och på landsbygden; dessa höllo sina
ölstämmor eller dryckeslag, hade sina åldermän, sin styrelse och sina
skrifna författningar samt utgjorde slutna sällskap af både män och
qvinnor, som ansågo och benämnde hvarandra för bröder och systrar.
Gillena, som äfven kallades skrå och samfund, voro merendels
uppkallade efter någon helig man eller qvinna och hade en viss religiös
anstrykning, ehuru de ofta verkade för ganska verldsliga ändamål
och ej sällan för politiska. Flera af dessa medeltidens gillen voro
ganska mäktiga. Uti Visby funnos många sådana gillen, af hvilka
Wallin i 1:a delen af sina Gotländska samlingar, sid. 116 och följ.,
omtalar fem, hvilkas sigiller han der beskrifver, nämligen S:t Knuts,
S:t Lars’, S:t Nikolai, Tyskarnes samt S:t Jakobs, men anser att flera
der funnits såsom S:t Peders, Helig Ands, Vår Frus, S:t Mikaels, S:t
Olofs, S:t Klemens’ och S:t Karins. Äfven på Gotlands landsbygd
hafva mänga sådana gillen eller «samfund» funnits; ett var «Sanctæ
Catharinæ Gilde» i Roma, hvars «Gilde-skrå» eller reglemente,
uppsatt 1443 af priorn eller abboten i Roma kloster Johan Schonese,
Wallin anför i 1:a delen, sid. 118 och 119 noten m.
Sedan efter reformationen helgonens dyrkan tog slut, upphörde
gillena, men folkets vana vid dessa sammankomster och behag för
dem fortforo. «Samfunden» blefvo nu i stället ett slags marknader.
I anseende till det oskick, de oftast medförde, blefvo de på 1600-talet
afskaffade [1], men ännu inpå 1800-talet har i en och annan socken
folket bibehållit den gamla plägseden att på bestämd dag årligen
samlas i somliga gårdar och hålla gillen, som kallas samfund, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
