144 (Gotlands land och folk)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 8. Uppkomsten af Skrå- och andra Borgareföreningar. — Valdemar Atterdag på Gotland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

144 Slag på Fjälemyr.

Sverig i det 14, 15 og 16 Aarhundrede», Kjöbenhamn 1865), antaga
att landstigningen egt rum den 21 Juli vid Klintehamn, men inga
äldre författare uppgifva att den skett der. Visserligen har i
närheten af Klintehamn funnits (i slutet af 13- och början af 1400-talet)
ett gammalt fäste, som hetat Landskrona och äfven lär benämnts
Kronevall, men besagde fäste fanns ej i Valdemars tid. Emellertid
har väl namnet Kronevall gifvit anledning till den förmodan att
landstigningen skett vid eller i närheten af Klintehamn.

Straxt efter landstigningen lär en skärmytsling egt rum mellan
de landstigne danskarne och landsboarne närmast i trakten, men desse
kunde naturligtvis ej mota fienden, som anträdde sitt tåg mot Visby.
Vid ankomsten till Ejmundsbro och Fjälemyr möttes en större mängd
af gutniska krigare, som ville hindra marschen. Slaget stod på den
under högsommaren troligen uttorkade myren, och lär varit ganska
skarpt [1], men ej blifvit utkämpadt den dagen (det har förmodligen
varit mot aftonen härarne sammanstött), utan fortsatts följande dagen,
då segren blef på Danskarnes sida, hvarpå desse, sedan 600 Gutar
stupat, fortsatte sin marsch mot Visby. Enligt Strelows uppgift, har
man nedbrutit (förmodligen snarare nedbränt) förstäderna utanför
norra och östra portarne (den södra förstaden, som var fienden

[1] Slaget tyckes hafva stått den 24 och 25 Juli. Många folksägner derom
finnas. Endast genom förbund med en trollkäring har det lyckats Valdemar att
besegra Gutarne, och hade hexan gjort den öfverenskommelse med konungen, att
hon skulle få hälften af det rika rof, som konungen erhöll på Gotland. Hon
satt derföre under en bro, hvaröfver de gutniske stridsmännen skulle tåga för att
komma till valplatsen, och uträttade hon så mycket att alla, som drogo öfver
bron, blefvo mod- och maktlösa, hvarigenom Gutarne tappade slaget. När
Valdemar fått det rika bytet, brydde han sig ej om att dela med trollqvinnan,
derföre lät hon fartyget, som förde skatterna, förgås när det hunnit till Karlsöarne,
och der ligger hon på djupet och vaktar skatten, med lågande ögon, stora som
tallrikar.

Natten mellan de båda slagen på Fjälemyr skall konungen tillbragt på
gården Gunilde i Sanda. Den ligger 1/4 mil söder om valplatsen, men i norra
kanten af Fjälemyr ligger gården Gräns eller Grens, som, enligt sagan, fått sin
benämning deraf, att en gutnisk höfding blifvit huggen tvärt af vid midjan
(grenen), så att nedra delen af ryttarens kropp sutit qvar i sadeln under det den öfra
delen störtat till jorden, att hästen med denna hemska börda kommit in på Grens,
gård och, uttörstig, sparkat i jorden, då en källådra uppsprungit och skall der
sedan blifvit en brunn. Både på Gunilde och Grens finnas minnesstenar
uppsatta, till åminnelse af att märkliga händelser der timat i forntiden.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 05:12:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/gotlands/0152.html

		Gotlands land och folk / 144 (1871) Author: Alfred Theodor Snöbohm Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|