Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 8. Uppkomsten af Skrå- och andra Borgareföreningar. — Valdemar Atterdag på Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
150 Äldre författares berättelser om Valdemars Gotlandståg.
Olaus Petri i sin Svenska krönika berättar sålunda: «Konung
Valdemar i Danmark var konung Magnus för klok, lockade och
lismade och tilläfventyrs trugade med honom så länge, tills han fick
allt Skåne igen, och är intet tviflandes att k. Valdemar ju hafver
lofvat honom stort bistånd mot hans ovänner. Och theraf att han
lät så bedraga sig blef han kallad Smek.–-
Så hade ock k. Magnus thet så beställt att k. Valdemar skulle fara
till Gothland och straffa them theruppå landet, men hvad orsaken
hafver varit ther till kan man icke retzliga vetta. Somliga säga
dock att han lät thet göra förthenskull att the theruppå landet icke
ville gifva honom sådana skatt som han begärade af them. Dock
ehuru härom är, är thet ju klart att han hafver haft en ond vilja
till them och kunde sjelf för Rijksens Råds skull icke så straffa
them som han ville, ty lät han thet en annan göra. Samma k.
Valdemar förderfvade Gothland i grund. Tre resor på en dag vann
han them öfver ther på landet och vordo slagne aderton hundrade
bönder på S:t Jacobi afton (d. v. s. den 24 Juli) Anno Domini
1361. Tå förderfvades landet, så att thet aldrig kom till sådana
macht igen sedan som thet var tillförene. Thet var i förtijden ett
mächta riikt land, ty thet hade varit stapelen i Östra Sjön. Men
nu blef thet förderfvat och lät k. Valdemar föra alla rijkedomar
tädan af landet, osäjeligt Guld och Sölf, dock kom thet honom intet
till godo, ty skeppet blef borta, som thet var uppå. Satte han ock
sina Fogdar och Befallningsmän ther uppå landet, men the blefvo
ther icke länge förr än bönderna slogo them ihjäl.»
Olai Petri berättelse tyckes för det mesta vara tagen ur stora
rimkrönikan, hvars beskrifning vi straxt skola anföra, och liksom
denna uppgifver Olaus Petri, att konung Magnus Eriksson varit i
hemligt förstånd med Valdemar och gifvit honom tillstånd eller
uppdrag att qväsa de stolte öboarne, ett antagande som dock
vederlägges af Magnus Erikssons varningsbref, ty man varnar ej den man
vill öfverfalla. Att emellertid Gotländingarne hyst samma åsigt,
synes både af omqvädet uti den anförda visan och af fransiskanernas
Codex. Det är märkvärdigt att anteckningarne i klostret, som
förmodligen äro samtida med händelserna, äro så korta och
knapphändiga, särdeles i klostrets Diarium. Ej heller öfverensstämma de
anförda berättelserna om dagen då slaget utanför Visby stod.
Codex och Olaus Petri uppgifva den 26 Juli, diariet den 24 Juli,
hvaremot sjelfva minnesstenen, upprest på slagfältet öfver de fallne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
