Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 10. Den politiska ställningen i Norden i slutet af 1300-talet — «Vetalie-brödernas» uppkomst och bedrifter. — Landets befriande från dem af Tyska Orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TIONDE KAPITLET.
Den politiska ställningen i Norden i slutet af 1300-talet. —
«Vetalie-brödernas» uppkomst och bedrifter. — Landets
befriande från dem af Tyska Orden.
Fyra år gammal var konungasonen Olof, då han 1376 valdes
till konung i Danmark efter sin morfader Valdemar Atterdag; fyra år
derefter ärfde han äfven Norge efter sin fader konung Håkan
Magnusson. Den unge konungens båda riken styrdes af hans moder
drottning Margareta, som både till utseende, röst och sinnelag mera
liknade en karl än en qvinna, hvarföre ock hennes fader Valdemar
Atterdag, hvars djerfva ande och sluga sinne hon ärft, sade att
naturen ärnat henne till man, men af misstag bildat en qvinna. Tidigt
blef hon gift, vid endast tio års ålder, och tidigt blef hon enka, vid en
ålder af tjugusju eller tjuguåtta år. Olof var hennes enda barn. Hans
val till konung i Danmark gaf anledning till ett krig med Mecklenburg,
hvars hertig, Albrekt den äldres son Henrik, var förmäld med
hennes äldre syster Ingeborg, ty hertig Albrekt ansåg (och det med
rätta) sin sonson, Henriks och Ingeborgs son, Albrekt den yngre,
vara närmare arfvinge till Danmark, såsom son af den äldre systern,
än Olof, som var den yngre systerns son [1] Detta krig började redan
1376 och konung Albrekt i Sverige väpnade ock för att understödja
sin brorsons rätt, bröt med en här in i Halland och Skåne 1383
och intog Laholms slott, men vände snart tillbaka till Sverige.
Mellan Albrekt och Margareta var gammal fiendskap, ty Albrekt hade
tjugu år förut ryckt Sveriges rike från Margaretas man och svärfader;
den gamla hätskheten fick nu en ny tillökning. Men Albrekt hade
förvärfvat sig ännu farligare fiender och det var Sveriges folk och
store. Han var så lättsinnig och slösaktig, bekymrade sig så föga
om sina konungsliga pligters skötande, hängaf sig så åt nöjen och
gunstlingar samt lät en hop snikna och öfvermodiga tyska
äfventyrare, som kommo till Sverige och utgåfvo sig för konungens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
