Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 10. Den politiska ställningen i Norden i slutet af 1300-talet — «Vetalie-brödernas» uppkomst och bedrifter. — Landets befriande från dem af Tyska Orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Öfverenskommelsen mellan Albrekt och Margareta. 171
och Margareta, och efter flerfaldiga underhandlingar blef ändtligen
den 17 Juni 1395 på Lindholmen i Skåne, der Albrekt i sex och
ett halft år sutit fången, en öfverenskommelse ingången under Tyska
Ordens och hansestädernas bemedling, i följd hvaraf han åter blef
frigifven på följande vilkor: under loppet af de tre nästföljande åren
skulle han antingen till drottningen uti lösen för sin frihet erlägga
60,000 mark silfver (nära 2 millioner riksdaler) eller ock öfverlemna
till henne Stockholms stad och afstå sina pretentioner på Sverige,
eller ock återvända till fängelset. Tio af vendiska hansestäderna
(Lübeck, Wismar, Stralsund, Greifswald, Thorn, Elbing. Danzig, Rostock,
Reval och Stockholm) ingingo borgen såsom Albrekts löftesmän för
att antingen de 60,000 markerna skulle betalas inom viss tid eller
ock Stockholm öfverlemnas till drottningen, hvadan sju af dessa städer
skulle under samma tre år innehafva Stockholm samt vid årens slut
återlemna det, åt Albrekt om han betalt de 60,000 mark eller inställt
sig i sitt fängelse, i annat fall åt drottningen. Under dessa tre år,
som skulle räknas från Mikaelidagen samma år eller 1395, skulle
vara fred mellan Albrekt och Margareta. Hamnarne Rostock,
Wismar, Stockholm och Visby skulle genast tillslutas för sjöröfvarne och
efter den 26 Juli ingen kapare få finnas i sjön. Om Gotland, som
båda parterna ville ega helt och hållet, träffades den
öfverenskommelse: att hvardera parten skulle behålla hvad dess anhängare der
innehade sista S:t Gregorii dag eller den 23 April 1395. Efter de
tre fredsårens slut skulle fiendtligheterna åter kunna börja på
Gotland, men först efter ett års uppsägning och under tiden fingo inga
nya befästningar uppföras hvarken der på ön eller i Sverige. Nu
ändtligen var, åtminstone för en tid, fred afslutad. Redan i slutet
af Augusti 1395 anlände till Stockholm de fartyg, som förde
Lübecks och Greifswalds samt preussiska sjöstädernas folk dit för att
taga staden i besittning. De ryckte in i staden med sina anförare i
spetsen för hvarje hop, hvarje krigare så klädd, att högra sidan var
svart, den venstra brun. Tvänne mecklenburgiske riddare
öfverlemnade i tvänne mecklenburgske hertigars närvaro slottet den 31
Augusti åt Herman von der Halle, befälhafvare för Preussarne, samt
Johan Plescowe, befälhafvare för Lübeckarne och Greifswalderne;
följande dagen, den 1 September, anlände Stralsundarne med deras
befälhafvare Magnus von Alen. Sjöröfvenerna blefvo nu med största
stränghet förbjudna, men, tyvärr! vetaliebröderna eller «Guds vänner
och hela verldens fiender», såsom de sjelfve kallade sig, brydde sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
