- Project Runeberg -  Gotlands land och folk /
195

(1871) [MARC] Author: Alfred Theodor Snöbohm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 12. Gotland under Erik 13 af Pommern. — Svenska invasionen 1448 och 1449. — Grens och danska konungens förrädiska beteende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Strelows berättelse om Eriks bedrägeri mot Svenskarne. 195

huldhet och öfverenskomma med Erik om att Visborg uppgafs så fort
ske kunde. Gotländingarne voro genast färdiga att afgifva
trohetseden som skedde redan den 4 Januari 1449, hvarjemte de afgåfvo
en försäkran, daterad Anno Domini CIO [!] CCCCXLIX (1449) in
Octava SS. innocentium (8 dagar efter menlösa barns dag), hvaruti
Gotlands inbyggare, «prostar, domare och hela allmogens menighet»,
förbundo sig till trohet och lydnad mot Sveriges krona och konung
Karl Knutsson af det skäl, såsom orden lyda: «Förthy att wij
kännoms thetta for: da Gotlandh fordumdagz Sveriges Crone med rätta
till hafva hört æpter thy som woer Cronica uppenbarliga säger oc
betyger.» Denna märkeliga urkund är, «till mera visso ok
fullkomliga stadugheet», försedd med «Landsens Ingsigle». Det finnes
ingen uppgift om att denna förklaring tillkommit genom hot och
tvång eller att Gotländingarne visat motvilja att afgifva den.

Deremot stod ej Erik att öfvertala till att uppgifva Visborg.
Före dagtingans ingående hade besättningen varit, i följd af stadens
långvariga belägring, i brist på lifsmedel, så att den måst nedslagta
och förtära 60 hästar. Ett af skälen, hvarföre Erik dagtingade, har
väl varit att få denna brist afhjelpt, och förmodligen har han väl
under stilleståndet fått tillfälle dertill. Strelow berättar att Erik
nyårsmorgonen 1449 brutit stilleståndet. Han hade nyårsaftonen
varit bjuden till gäst af de svenska herrarne, men sedan han
återkommit till slottet skall han på nyårsmorgonen hafva låtit lossa
dansk lösen, 3 skott, för att gifva tillkänna, att Visborg nu hörde
under Danmark, samt derpå från slottet skjutit eld på den del af
staden, som låg fästningen närmast, hvarjemte, för att hindra
släckningen, besättningen gjort utfall, men blifvit åter inkörda af
Svenskarne, som lyckats släcka elden. Under detta tumult skola S:t
Mikaels kyrka och prestgård, som legat i södra delen af staden i
närheten af slottet, blifvit afbrända. Sedan skall Erik ofta genom
utfall oroat Svenskarne. Härifrån härleder sig det under danska tiden,
både i staden och på landet, gängse bruket att på nyårsmorgonen
helsa det nya året med skott. Ett sådant bruk har ock fortfarit ända
till våra tider, särdeles på nyårsaftonen, och kallas att «skjuta bort
gamla året». Paludan Müller anmärker (sid 61, not 1) att Strelows
«beviis betyder kun lidet». Också tyckes det varit temligen oklokt
af Erik att bryta den vapenhvila han lyckats tillnarra sig; men det
finnes en med händelserna samtidig gotländsk urkund, som Paludan
Müller antingen icke känt, eller ej aktgifvit på, som intygar, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:12:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotlands/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free