- Project Runeberg -  Gotlands land och folk /
220

(1871) [MARC] Author: Alfred Theodor Snöbohm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 15. Ulfstands styrelsetid. — Klagomålen öfver hans förtryck och sjelfrådighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

220 Gotländingarnes klagoskrift öfver Ulfstands styrelse.

hvart nattläger, det löper öfver hela landet till 575 mark, landet till
stor tunga, både förthy att.....skatten är ganska stor och
allmogen min.....(mindre till antalet ?) och dör bort och godset stånder
öde etc. Sammaledes hafve vi ock klarligen öfvervägit öfver allt
landet om öde gårdar, hvar domare i sitt härad [1], att i landet äro
250 öde gårdar, som alls ingen bor uti, förutan fattiga enkor och
faderlösa barn, som kunna hvarken hjelpa sig sjelfva eller några
andra. Sammaledes lät ock Jöns Holgersson inskrifva i slottsboken och
satte i mantal fattiga fiskare, som ej mera hade än ett fiskesnöre och
en båt, äro ock nu alla bortdöda, så att der står hvarken sticka
eller stubbe på egan, der som de bodde; förutan desse andre «beskedne»
(besutne ?) gårdar, som förutskrifne stå, skall ock gifvas skatt utaf,
allmogen till stor tunga och förderf. Sammaledes innehåller ock vår
käre, gamle, nådige herres privilegium om skattbräder och
skattbjelkar, att sådant timmer och «skarverk» skulle ej oftare utgöras än då
slottet hade behof deraf till byggnad utan och innan, hvilket vi dock
årligen hafva utgjort i Jöns Holgerssons tid ytterligare (= till större
mängd) än vi nu sedermera göra, allt ifrån det Jöns Holgersson först
fick landet och intill denna dag, men dock är menige man och
allmoge alltid redobogne och välvillige dertill så tidt och ofta som
behof kan utgöras till slottsbyggnad att utgöra sådant timmer och
ytterligare om behof kan göras och var det aldrig sedvana förr än i
Jöns Holgersson [2]s tid att sådana timmer utgjordes oftare än slottet
stod i byggnad **). Sammaledes begyntes här ock i Jöns Holgerssons
tid att landet skulle utgöra tröskkarlar till ladugården
[3], som skulle


[1] Härader lär betyda tingslagen, dem äfven Strelow kallar härader.
[2] Hvitfelt berättar (sid. 1321 fol.-uppl.) att år 1530 fick konung Fredrik 1
kunskap om en konstig timmerman, som skulle vara kommen till Norge och der
först byggde sågar, som drefvos af vatten, i stället för att de förut skuro med
flomsågar och med handen. Vattensågar voro således före 1530-talet okända i
Danmark och på Gotland. Allmogen, som dock på Gotland betungades med
mångfaldiga tryckande bördor, såsom arbete på ladugården, stenbrytning m. m.,
måste äfven med handkraft såga bräder till slottsherren, dem han förmodligen
dyrt sålde till Danmark eller Tyskland.
[3] Ladugården eller slottsladugården kallas nu Visborgs kungsladugård och
ligger 1/4 mil söder från staden. Andra kungsgården på Gotland, Roma, var då ännu kloster. Efter reformationen och sedan den indragits till kronan, måste
allmogen äfven der göra arbetsdagar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:12:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotlands/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free