- Project Runeberg -  Gotlands land och folk /
250

(1871) [MARC] Author: Alfred Theodor Snöbohm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 17. Severin Norbys höfdingetid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

250 Norbys berättelse om Svenskarnes Gotlandståg.

karthauerne [1] med mycket annat skytte och deribland femtonhundra
kulor till karthauer och slangor, äfvensom fem skepp lastade med
proviant och annat gods. När de nu andra dagen skulle föra deras
skytte i land till lägret, karthauer och slangor, att beskjuta staden,
så befanns det att det var jag, som hade kulorna dertill. Utan dessa
kunde de ingenting företaga att beskjuta slottet, hvarföre de begärde
att jag ville låna dem kulorna, så skulle de inom åtta dagar sända
mig dem tillbaka in i slottet och staden, hvarpå jag svarade dem,
att de just icke så mycket kunde behöfva de der kulorna, samt att
de ej behöfde göra sig omak med att förspilla krut och lod för
staden, utan ville jag lemna dem den ena slottsporten öppen och skulle
allting vara dem redo att de på stället kunde finna hvad de begärde,
för öfrigt skulle jag nog med tiden sända dem både krut och kulor
etc; hvarpå de helt förgrymmade föllo an på den ena stadsporten;
men der blefvo månge af dem liggande i grafven och för murarne.
Dessa lastade jag på ett par vagnar och lät köra in i deras läger
och dervid säga dem, att en annan gång skulle de icke så hastigt
gripa sig an mot stadsmurarne, utan först betänka huru de kunde
väl återkomma till lägret igen och såmedelst spara mig den mödan
att föra dem tillbaka på vagnar.

"Derefter läto de ifrån sjösidan all deras bestyckning gå lös mot
staden och slottet, äfvensom de stucko trenne af deras större skepp
i brand, hvilka med svafvel, beck och krut tillredde voro, i tanke
att dermed antända mina skepp och staden. Desamma skeppen läto
de med alla andra deras krigsskepp segla af och an framför staden
och nära mina skepp; men det vore jag och mitt folk männer för
att det ej skulle hjelpa dera, utan brunno några af deras egna skepp
upp för omaket, de andra blefvo skjutna i grund från slottet och
staden, så att deraf hade de ingen stor båtnad [2]

»Derpå slog det tyska krigsfolket ett särskildt läger för staden
och slottet och de svenske äfven ett särskildt. Då lät jag vid
nattetid göra larm i det svenska lägret och blef större delen af folket




[1] Om denna af Norby tagna karthau, som konung Gustaf, sedan fred
blifvit slutad, nödvändigt ville hafva tillbaka, men Norby ej ville släppa förr än
hans tillfångatagna son jemte andra fångar lösgifvits, har mycken skriftvexling
egt rum mellan konungen och Norby. Se 4:de afdeln. af Kristian 2:s arkiv.
[2] Vid uppmuddringar i Visby hamn har man påträffat kanonkulor af sten,
förmodligen från denna beskjutning eller från den tid, då Erik 13 var belägrad
på Visborg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:12:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotlands/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free