Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 17. Severin Norbys höfdingetid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
254 Ransakning med Albrekt van Buschen.
knektarne visade sig motspänstige och uppstudsige i följd af att de ej
fingo sin sold till fullo, utan den afknappades af en snål och
bedräglig mönsterskrifvare eller, som det nu heter, fältkamrerare, Albrekt
van Buschen, förmodligen en tysk, som äfven torde varit befälhafvare
öfver en «fänika» (bataljon). Hvad som gifver anledning antaga detta
är följande ransakningsprotokoll, som förekommer i Olai Petri
«Tenkjebok», tillhörig Stockholms rådstugu-arkiv och införd i 4:e delen af
Kristian 2:s arkiv (sid. 1447):
«Fol. 46, 47. Feria 4:a post reminiscere. 1525.
«Samma dag såto för rätten efter vår nådigste herres befallning
desse efterskrifne, först herr Berndt von Mehlen, Knut Andersson,
Nils Eriksson, Erik Tureson, Jöns Olsson, Jöns Vestgöte, Joakim
Fleming, Jakob Krumme, Lyder Stallsven, Jöns Knutsson, Anders
Hansson, Nils Torstensson, Måns Svensson, Jöns Persson, junker
Otto, med fogden, borgmästare och råd. Och då kallade fogden
Peder Hård Albrekt van Buschen inför rätten och hade ett tilltal
till honom att han hade ej redeligen handlat i vår nåd. herres tjenst.
Då stod junker Otto upp och begynte förtälja huru han handlat hade
i Finland, att han mycket undanstuckit af de penningar, dit kommo,
och att han mönstrade ut de bästa knektarne och lät dem fara och
behöll deras drängar, dem gaf han så mycket honom tycktes och det
andra slog han under sig. När han for till Finland var han en
fattig knekt, men när han for dädan hade han kistorna fulla. Sade
ock för:de junker Otto till honom, att om han så handlat som
Albrekt handlade vore han värd hänga i det högsta träd man finna
kunde. Sedan förtäljde han huru han handlade på Gotland, så att
han gjorde der en stor tvist ibland knektarna och förr än han kom
till Gotland med sina knektar, då voro de andra knektarne välvilliga,
men sedan kom herr Berndt dem ingenstäds. Det beklagade ock
herr Berndt, men han sade sig ej veta hvem det åstadkom. Sade
ock junker Otto att han fick en gång 500 gyllen rundt mynt, der
mente han att han skulle hafva 200 gyllen utgifvit af, ty att han
förkortade med knektarna deras sold, somliga till 1/2 gyllen, somliga
till 1 gyllen, somliga till 2 runstycken, somliga till 3 eller 4, och
dermed blefvo knektarne ovillige. Hade ock för:de Albrekt väl 1200
gyllen rundt mynt i Kalmar och 400 rundt mynt tog Peder Hård
af honom här i staden, det var tecken nog att han ej redligen
handlade emedan han hade så många penningar församlat i så kort tid.
Då gafs honom lof att svara för sig, hvilket han ock gjorde, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
