- Project Runeberg -  Gotlands land och folk /
281

(1871) [MARC] Author: Alfred Theodor Snöbohm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Landets tillstånd vid början af 1600-talet. Allmogens förtryck. 281

inrättades «Gullandske Kompagniet», ett handelssällskap eller bolag af
köpmän i Helsingborg och Helsingör, som fick monopolium på all
öns handel emot erläggandet af en viss summa, och bönderna ålades
att sälja sina varor endast till kompaniet eller dess utliggare. Desse
begagnade sig häraf att utarma bonden. De bestämde priset på
hans varor, lemnade honom sina varor i förskott till stundom så
stort belopp att han var oförmögen att betala, vräkte honom sedan
från hemmanet, om han icke gaf hvad köpmannen ville hafva, och
satte en annan i hans ställe, som var villig att uppfylla
köpmannens fordringar. Sålunda blefvo bönderna utarmade och många
gårdar öde. Kompaniet, som 1621 blifvit stadfästadt upphäfdes 1625
och dess fordringar öfvertogos af Visby borgare; men tvisterna
härom, liksom den gamla osämjan mellan stads- och landsboerna, som
härigenom fick nytt lif, fortforo långt in i svenska tiden. 1603
grasserade pesten på Gotland.

Häraf och af hvad förut berättats om «landsköpet» eller, som
det äfven kallades, «kungens köp», framgår, att gotländska allmogens
tillstånd i slutet af 1500- och början af 1600-talet lär varit
ganska betryckt och med landets odling och välmåga stått rätt
bedröfligt till. Embetsmännen, både statens och kyrkans, hafva ej så
litet hulpet till att förtrycka och utsuga allmogen. Fogdarne och
länsmännen (de sednare benämndes tingsdomare) hafva, i anseende
till bondens oförmåga att sjelf reda sig i räkning och skrifning, lätt
lurat honom, låtit honom draga utlagorna på sig för flera år och
sedan kommit öfver honom med allt på en gång, utmätt hans
lösörebo och utarmat honom samt slutligen vräkt honom från gården
och slagit denna under sig såsom skatte- och kronovrak, benämnt
den «ödegård», men sjelf begagnat den till betesmark eller «gräsgäld»,
som det kallades. «Att erfara alla de förre fogdars streck är mycket
svårt», säger en offentlig berättelse om landets tillstånd från början
af svenska tiden, «ty mest alla Gotlands bönder veta sjelfva intet
att utreda sig, utan de hafva låtit fogden taga hvad han fordrat
och det öfriga intet mera efterfrågat.» Hur skulle ock den
okunnige bonden kunna visa fel i fogdens räkningar ifall han vågade
klaga på honom hos länsherren, hos hvilken fogdarne nogsamt
förstodo att ställa sig in. Till Köpenhamn var långt, dit gick ej ofta
någon lägenhet och denna omständighet, öns aflägsenhet från rikets
högsta myndigheter gaf embets- och tjenstemännen derstädes bättre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 22 06:08:23 2015 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gotlands/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free