Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 20. Gotland under Sverige såsom en svensk provins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
290 Tjärukompaniet. Lummelunds bruk,
antal strandridare. Nyssnämnde år stiftades ett «Tjärukompani»,
hufvudsakligen bestående af Visby borgare, afsedt att draga vinsten af
handeln med öns vigtigaste exportartikel, tjäran, från fremlingar till
staden. Privilegiet för detta handelssällskap utfärdades den 22
November 1649 och dess verksamhet skulle börja den 1 Maj 1650;
men de väntade resultaterna ville ej infinna sig. I en böneskrift
anhålla borgrarne 1653 om kompaniets upphäfvande, »emedan för dess
skull den fattige måste sälja tunnan för 14 1/2 daler s. m., den han
eljest af fremmande kunde få byta jemnt om med en tunna salt, råg,
korn eller malt», äfven intressenterna sjelfva, med undantag af tre
eller fyra, gerna se att kompaniet upphäfves, «ty deras pengar måste stå
i kassan, dem de eljest till sin profit bruka kunde; sin tjära kunde de
äfven lättare föryttra än genom direktörerna». T ett memorial af
arfprinsen Karl Gustaf till sekreteraren Sylvius befalles denne att hos
drottningen insistera om kompaniets afskaffande, emedan
participanterna ej kunna åstadkomma ett kapital stort nog att inlösa den tjära,
landet årligen utgifver (Bidrag till Gotlands historia under åren 1645
—1654, akademisk afhandling af August Gahne, Sthlm 1857).
Vid samma tid anlades Lummelunds Jernbruk af handelsmannen
Kristofer Nyman från Stockholm, som 1649 kora till Gotland och då
hade der en «vantefabrik» och för dess bedrifvande schäferi, hvarför
han erhöll Fårön med dess räntor och fem års tullfrihet för sina
tillverkningar. Genom bref af d. 24 April 1650 fick han på arrende Forsa,
Lummelunds, Bro och Rute ting. Emot åtnjutande af inkomsterna från
dessa ting skulle han förse garnisonen på Visborg med kläde. 1651
var jernbruket i gång, ty ett frihetsbref för detsamma till Nyman af
den 20 Oktober s. å. förekommer. Genom generalguvernören Seved
Båths resolution af den 6 April 1663 lemnades honom ytterligare
förmåner till jernbrukets bättre fortsättande. Bland annat fick han
på sex års tid bruka och nyttja de till bruket anslagna gårdar utan
ränta eller afgift (G. Lindström, Bidrag till historien om Gotland
såsom hörande till drottning Kristinas underhållsländer, akad. afhandl.,
Ups. 1854). Bruket hade tvänne masugnar, en i Kappelshamn och
en i Lummelund. Malmen hemtades från Utö grufva. Så sökte
man få en ny sakernas ordning införd på Gotland och der väcka
nytt lif och rörelse, men framgången svarade ej mot förväntningarne
och rörelsen fortfor att vara lam och obetydlig.
Åren 1653—54 gick revision eller jordransakning öfver
Gotland, och gårdarna, förut upptaxerade i markeley (markelega), sattes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
