Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 20. Gotland under Sverige såsom en svensk provins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Krig mellan Sverige och Danmark 1675. 29o
Momma var en man som hade mycket att befalla på Gotland under
den tid han arrenderat drottningens rättigheter till inkomsterna deraf;
men med Visby handlande kom han ej väl öfverens, emedan han
sålde salt till bönderna för mycket billigare pris än köpmännen
samt mottog böndernas varor i betalning, så att köpmännen ej fingo
draga vinst deraf. Äfven till guvernören Ribbing stod Momma i
mindre godt förhållande, ty Ribbing ville, såsom öns högste
embetsmän, anse sig vara den, som egde rätt att på svenska
regeringens vägnar befalla, men Momma hade, på grund af sitt arrende,
disposition öfver uppbördsmännen och tullbetjeningen. Ribbing höll
med borgarena, men Momma hade medhåll af drottningen, som gerna
ville hafva bort Ribbing, fastän regeringen mot hennes vilja bibehöll
honom vid styrelsen öfver ön.
Men både drottningen och Momma miste helt hastigt och
oväntadt inkomsterna från Gotland, ithy att en tredje myndighet
oförmodadt drog ett streck öfver deras afslutade kontrakt och satte sig i
besittning af ön. Denna myndighet var Danmark, som icke
uppgifvit sin plan att återtaga Gotland, som det förlorat genom
Brömsebrofreden 1645, jemte Skåne, Blekinge och Halland, hvilka det måst
afträda 1658 genom freden i Roeskilde. Danmark gjorde gemensam
sak med Sveriges öfriga fiender, Brandenburg, kejsaren, Tyska riket
och Holland, samt förklarade Sverige krig 1675. Det tyckes som
svenska regeringen, angripen af så många fiender, glömt bort att sätta
Gotland i försvarstillstånd eller ej haft trupper till att ditsända,
emedan de varit storligen behöflige på andra orter och man sannolikt
icke väntade något angrepp på Gotland. Men ur denna villfarelse
blef regeringen snart tagen, ty på våren 1676 lopp danska
flottan till Gotland och lade sig den 28 April på redden för
Klintehamn. Den kommenderades af den danske sjöhjelten amiral Niels
Juel, bestod af 13 linieskepp och fregatter jemte mindre fartyg
samt förde landttrupper om bord. Dessa, till ett antal af 2,000
man, landsattes följande dagen och marscherade, under anförande
af öfversten Bertel Martens, genast mot Visby, dit äfven flottan,
efter verkställd utskeppning af landtsoldaterna, seglade och lade
sig framför slottet och staden. Guvernören öfver Gotland, grefve
Oxenstjerna, befann sig, ehuru det var brinnande krig, icke på det
land honom blifvit anförtrodt att styra och försvara, utan
uppehöll sig i Stockholm; således fanns ingen, som kunde uppbåda
och sätta sig i spetsen för landets befolkning till försvar, ifall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
