Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 20. Gotland under Sverige såsom en svensk provins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ryssarne utrymma Gotland. 305
9 på aftonen anlände ryska trupperna och nedlade gevär framför
fronten af de uppställda tre svenska bataljonerna, hvarpå de
inskeppades på sina transportfartyg. Bodisco åsåg från sina fönster deras
inskeppning. En gotländing, Axel Tigerström, med hvilken Bodisco
blifvit bekant och som han visat mycken välvilja, var närvarande.
Af denne Tigerström finnes en tryckt berättelse om tilldragelsen.
När Bodisco såg de ryska soldaterna med bortvända ögon kasta
gevären ifrån sig och störta sig i båtarne, var det liksom han blifvit
rörd af en elektrisk stöt och han yttrade med högre stämma än
vanligt: «Ack, min vän! om jag blir så lycklig att min monark
täckes attendera till mina föreställningar, så går jag väl nu bort
med 1,400 man, men jag kommer snart tillbaka med 14,000, och
då skall ingen dödlig makt mera taga Gotland från Ryssland. Förr
bör min monark återlemna hela Finland än cedera Gotland, hvars
egande i anseende till ryska handeln samt herraväldet öfver
Östersjön blir för Ryssland i alla tider af högsta konseqvens». Vidare
utlät han sig: «Kanske i och för min ingångna kapitulation här en
kula blifver min lön, ty flere af mina officerare äro missnöjda och
lära ej underlåta att vid återkomsten till Ryssland uttyda allt till
det värsta; dock skall jag lugn och förnöjd gå mitt öde till mötes,
ty menniskoblod har blifvit besparadt och Visby stad är skonad från
brand och förstörelse».
Så talade Bodisco. Det var vår fiende, men en ädel fiende,
och rättvisan fordrar det erkännande, att han mot Gotlands
invånare, öfver hvilka han i omkring tre veckors tid var herrskare, betedde
sig så menskligt och välvilligt, man af en fiendtlig anförare kunde
önska. Hans spådom att R snart skulle återkomma med
tiodubbelt större styrka än den lilla trupp, med hvilken han intagit
Gotland, har dock, Gud vare lof! ej besannats, ty på mer än sextio
år, som sedan dess förflutit, har Gotland ej hemsökts af någon fiende,
hvarifrån Gud oss i nåder ock allt framgent förskone!
Sedan Ryssarne utrymt Gotland inskeppades genast de tre
öfriga bataljonerna af befrielsetrupperna och afgingo till
krigsskådeplatsen i Finland, men Jönköpings bataljon och artilleriet
qvarstannade under Fleetwoods befäl att bevaka landet till Juni 1809, då
Jönköpings regemente bortkommenderades. Artilleritruppen
stannade för alltid och utgjorde sedan den enda stående och värfvade
trupp på Gotland. Den hörde ursprungligen till Vendes regemente,
men blef sedan förenad med Svea artilleriregemente samt utgjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
