Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg till sednare afdelningen - Lynne, sägner, seder och lekar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är en känd och erkänd sanning, att luftstreck och jordmån,
eller ett lands natur, trycker sin stämpel på dess inbyggares lynne och
umgängessätt; denna sanning träffar ock in i fråga om Gotlands
land och folk. Det förras nordiska och dock milda klimat, dess
vackra men ingalunda storartade vyer, dess vänliga bygder, älskliga
lundar och friska grönska ega sina motsvarigheter i det sednares
lynne och umgängessätt. Samma friska, vårliga lif, som sväfvar
öfver det sköna ölandet och möter dig i dess natur, möter dig ock i
dess bebyggares tal, blickar och uppförande. En hyggligare,
vänligare och mera tillmötesgående allmoge, än Gotlands, torde du
svårligen påträffa i Norden, om ej på de danska öarne, med hvilka
Gotland har någon likhet; också närmar sig det gotländska folklynnet
mera till det danska folklynnets mildare och vekare art, än till
det sträfvare och kraftfullare uppsvenska. Gotländingen besitter
ej det djerfva, brusande mod, denna ysterhet och uppsluppna
liflighet, som man påträffar hos en del af fastlandets allmoge, men ej
heller den framfusighet, som stundom hos fastländingen finnes
förenad med denna liflighet. Gotländingens sätt är lika skildt från
fjesk och kryperi som från trots och öfvermod. Skiljaktigheten
mellan Gotländingens och fastländingens lynnen och sätt har vållat
och vållar fortfarande att den sednare ej rätt förstår att uppfatta den
förre, utan bedömer honom falskt. Gotländingens höfliga, stundom
nästan blyga sätt mot obekanta har gifvit anledning till att anse
honom såsom försagd, rädd och obeslutsam — ett alldeles oriktigt
domsslut, ty han saknar hvarken mod, kraft eller beslutsamhet när
det gäller, men han skryter och prålar icke med sitt mod och sin
kraft, utan gömmer dem tills de behöfvas.
Den, som försökt hålla jemna tag vid årorna med gotländska
fiskare, då de i sina bräckliga farkoster få ro stundom 4 à 5 mil
till sjös, eller den, som följt dem, då de i sina fiskbåtar under de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
