Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg till sednare afdelningen - Lynne, sägner, seder och lekar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flera der än på andra orter inom Sverige. Rättegångarne, dem har
man protokoller och anteckningar öfver, deras antal kan således
beräknas; men alla tvister, alla orättvisor, allt öfvervåld, som icke komma
för lag och rätt, hur vill man beräkna dem? och likväl måste de
medtagas i beräkningen, om totalomdömet skall blifva riktigt.
I menskliga sammanlefnaden kunna tvister svårligen alltid
undvikas. Att, när sådana uppstå och man tror sig hafva rätt (och
hvem tror icke det?), gifva efter, det är — mycket vackert och
kristligt, men icke alltid så klokt, ty gör man så gång efter annan, blir
man lätt ansedd för en vante, en stackare. Vill man nu undvika
att anses för en sådan, så har man, när tvist uppstår, två vägar att
välja: antingen tager man sig sjelf rätt med makt och våld (om man
förmår), eller ställer man sina anspråk under lagens pröfning. Är
den förra utvägen bäst och rättast, då bli lagar, domstolar och
domare öfverflödiga saker; men tagas de bort, hvad blir det då af
samhällsordningen? Jo, vi återkomma till näfrättens och laglöshetens
tider. Är den sednare utvägen, tillitandet af lagar och domstolar,
den rätta, då är också gotländska principen «lagen må pröfva» den
riktiga, och orätt blir då att förebrå Gotländingen att han följer den.
Om än en och annan går för långt i tillämpningen, så har
grundsatsen dock sin riktighet.
«Men» — invändes kanske — «här processas ju så betydligt
och mest om lumpenheter, ja rent af skräp». Jag svarar: »bättre
att lagen än att våldet afgör så väl i smått som i stort; bättre att
det är lumpenheter, än att det skulle vara hemska dåd, missgerningar,
nidingsverk». Härvid tilläte vi oss anmärka, att vi ingalunda tänka
försvara processlystnad eller anse processer för något vackert, rätt och
tillbörligt; men så länge menniskan måste vara i strid på jorden, må
det väl vara bättre att tvisterna afgöras med ordet och lagen, än med
svärdet och våldet eller genom maktspråk. När man lägger
Gotländingen till last de talrika processer, som föras på Gotland, må man
ock räkna honom till heder, att man på hans ö kan resa i fred från
ena ändan till den andra, så vida man ej sjelf gifver anledning till
gräl, samt att rån, mord, nidingsdåd, kronobetjeningens öfverfallande,
försåt för marknadsresande och dylika bragder äro högst sällsynta
och, om sådant någon gång der inträffar, det nästan aldrig är
någon af gotländsk slägt född, som är gerningsmannen, ty
Gotländingen låter i allmänhet icke det vilda, obändiga sinnet få makt öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
