Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg till sednare afdelningen - Lynne, sägner, seder och lekar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Plägseder vid bröllop. 339
bordsättningen långt mindre besvärlig; men många af gästerna låtsa, som de
ej höra tillsägelsen, så att de skola med halft våld trugas och fösas
till bords; i ett stort lag kan det åtgå nära halfannan timma innan
skaffarena lyckas få gästerna bordsatta, hvarvid de mindre barnen
sättas hos sina föräldrar.
Borden bilda en öppen fyrkant, alltså tre långbord, ett i midten
och tvänne flyglar. Hedersplatsen eller «främlo» är under spegeln
mellan gafvelfönsterna vid midten af mellersta bordet. Här sitta på
inre sidan brudfolket bredvid hvarandra, näst brudgummen sitter
brudtbonden och presten (ifall det icke är en person), näst bruden
brudtöfverskan och prestfrun. Öfver «främlo» är i taket uppsatt en
«himmel», d. v. s. ett lakan, utstofferadt med granna band i lysande
färger. Män och qvinnor få ej sitta bredvid hvarandra — bevars
väl! sådant skulle vara opassande och stridande mot ordning och god
sed — utan alla karlarne sitta på ena sidan, brudgummens sida,
«karlbordet», och alla qvinnorna på den andra, «qvinfolksbordet».
Sedan man väl en gång fått sin plats vid bordet, behåller man den
så länge bröllopet räcker. Brudtbonden, såsom lagets och gästabudets
styresman, är också den officielle talaren, som på embetets vägnar
håller tal och föreslår skålar samt håller ordning i laget. Han eger
döma till «saker skål», d. v. s. ålägga den, som gjort något misstag
eller ej gjort sin pligt, att i försoning tömma en skål efter
brudtbondens bestämmande. Under hans och brudgummens befäl och till
deras uppassning stå «ungmansdrängarne», alltid två, liksom
«brudpigorna» (brudtärnorna), hvilka betjena bruden och brudtöfverskan (d.
v. s. den som klär bruden) och stå till deras förfogande.
Brudpigornas syssla är ock att pryda rummen till bröllopet, städa och
sopa dem, bädda brudsängen och hålla reda på brudens saker,
liksom ungmansdrängarne på brudgummens. Både brudpigor och
ungmansdrängar biträda skaffarena vid serveringen.
Dessa nu uppräknade tjenstgörande tillhör det ock att öppna
dansen. Den officiella dansen är polskan. Hvarje gång ett par är
uppe på golfvet och tar en sväng kallas att «sno». De två första
dansarne tillhöra skaffarefolket ensamt och kallas «skaffaredansen» —
det är polskor. Paren «sno» tvänne gånger i hvar polska, ett par i
sender. När första polskan är afdansad, byta kavaljererna damer med
hvarandra. Nu följer brudpigornas och ungmansdrängarnes dans,
alltid två polskor i samma ordning som skaffarenas. Nu först kommer
turen till brudparet samt brudtöfverskan och brudtbonden, som äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
