- Project Runeberg -  Gotlands land och folk /
340

(1871) [MARC] Author: Alfred Theodor Snöbohm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg till sednare afdelningen - Lynne, sägner, seder och lekar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

340 Plägseder vid bröllop.

ensamma dansa tvänne polskor och «sno» två gånger i hvarje, såsom
förut skaffarefolket, brudpigorna och ungmansdrängarne. Första
polskan dansar brudparet med hvarandra samt brudtöfverskan med
brudtbonden, andra polskan byta kavaljererna damer med hvarandra. Dessa
sex polskor, med två par i hvarje polska, hvilka i hvarje polska «sno»
två gånger, kallas skyldighetsdansar, ty dem är man skyldig att
dansa när man är tjenstgörande; kan man ej dansa sjelf (hvilket
sällan inträffar, minst bland fruntimren, ty dans är mycket omtyckt och
öfvas flitigt på landsbygden), så får man lega för sig.
Skaffarefolkens dans afser att tillförsäkra dessa tjenstgörande, som eljest få
föga tillfälle att taga sig en sväng, emedan deras trägna göromål
upptaga tiden, åtminstone ett par dansar. När brudparet börjar sin
dans, liksom vid skålarna för dem, lossas skott utanför fönsterna, så
att rutorna ibland dansa.

Läseriet har med all makt sökt utrota dansen; de ifriga läsarne
afhålla sig också derifrån, hvadan uti bröllop, der värd- och
brudfolk äro läsare, ingen dans eger rum, liksom ock intet annat af
spirituosa än vin (vanligen af simplare sort) förtäres.

Brudfärderna till och från kyrkan, när vigseln sker i kyrkan,
samt brudens och brudgummens afhemtande till bröllopshuset sker nu
för tiden vanligen i vagnar, men förr var det (utom en körsven på
hvarje skjuts) endast qvinnor och barn, som åkte, hvaremot männen,
med musik i spetsen, samt brudgumme och brudtbonde i första ledet,
redo i flankmarsch, två man i bredd; ungmansdrängarne, som äfven
nu för tiden äro till häst, sqvadronerade på sidorna om
marschkolonnen, efter hvilken vagnarne följde i rad. Nu rida ungmansdrängarne
före brudparets vagn. När tåget närmar sig bröllopshuset eller det
hus, der man skall afhemta brud eller brudgumme, sätta
ungmansdrängarne af i fyrsprång för att, innan tåget hinner fram, för det på
gården mötande värdfolket tillkännagifva skarans annalkande och
ändamålet med dess ankomst, hvarefter de, sedan de, sittande på
hästarne, tagit en sup eller en gång öl, åter skyndsamt begifva sig af.
På gården står nedsatt en hög unggran med grön topp och skalad
stam, öfver förstugudörr och inkörsport äro guirlander och äreportar
af grönt uppsatte. När brudfärden kommer in på gården svänger
den först kring granen och stannar framför förstugudörren, men
ingen stiger af utan brudtbonden eller talemannen håller först ett tal
öfver ändamålet med sällskapets ankomst, hvilket afhöres med
uppmärksamhet, af karlarne med blottade hufvuden. Sedan talet är slut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:12:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotlands/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free