- Project Runeberg -  Om Gotlands fiskar /
2

(1894) Author: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Af de 62 träsk, som rymmas inom Gotlands läns område,
filmas så många som 25 (40 proc.) inom Rute ting, det nordligaste
på landet, och af dem äro icke mindre än 12 belägna på
Fårö. De öfriga äro utspridda öfver mellersta och södra delarne
af Gotland, utan att, om man får undantaga dem i Stånga och
Löjsta samt i Mästermyr, vara samlade i några större sammanhängande
grupper. Ett i hög grad anmärkningsvärdt förhållande,
hvarom kartan snart kan öfvertyga, är att längdaxeln hos de flesta,
träsken går antingen och vanligtvis i riktning af NV—SO eller
ock i NO—SV. Att detta icke är en tillfällighet visar sig deraf,
att det står i öfverensstämmelse med flera andra företeelser, som
således häntyda på en gemensam orsak och bland dessa må nämnas
riktningen af Gotlands längdaxel, kullarnes och holmarnes riktning,
äfvensom dalarnes läge. Jag får nu i förbigående endast vidröra
detta förhållande, hvilket står i sammanhang med frågor, som äro
främmande för denna uppsats och hvilkas lösning får sökas på
geologisk väg. . Alla träsk ligga i fördjupningar i kalkstens- och
sandstenshällen och dessa fördjupningar hafva uppkommit ické till
följe deraf, att kalkstenslagren blifvit sänkta eller höjda, utan på
det sätt, att de af en i nordlig och sydlig riktning verkande kraft
i den fasta hällen blifvit urholkade. Medeldjupet går enligt beräkning
af nedanstående tal1) till nära 8 fot. Sänkningen af den
uttorkade bottnen i sådana träsk, som i Rohne och Martebo myr,
är derföre för ögat knappast märkbar. De flesta träsken, för
hvilka man kan taga Ars (Bäste) eller Tingstäde träsk som typer,
äro _ således grunda, sällan med 3 famnars djup och då blott på
någon inskränkt punkt. Deras stränder äro flacka och låga.
Sällan bilda de branta klippväggar såsom vid Dember och Limor
träsk på Fårö eller sådana i sanning natursköna kullar som kring
Fardume träsk. Träskens ytvidd står i många fall i omvändt
förhållande till deras djup. Vi hafva nemligen sett, huru de till
omfånget största, Tingstäde och Bäste träsk, hafva ett obetydligt
djup. De små träsk åter, hvilka sträcka sig genom Etelhem,
Stånga, Löjsta och Linde socknar, bilda en liten sjelfständig grupp

l) De anteckningar jag samlade
Tingstäde träsk ................... 6 fot
Horse . . 3 >
Trullträsk................................ 8 »
Års (Bäste)................................ 18 >
Han ..........................................15 »
Ejkes....................................... 9 >
Norsunda................................ 6 >
Alnäse......................................... 0 »
Fardume................... 6 >
öfver djupen visa följande tal:
Lau och Burs träsk............... 4 fot
Mjölhatte................................ 4 »
Paviken.................................... 9 fot
Dertill komina de afvikande
Ram träsk med ........................ 60 fot
Slotts..........................................30 >
hvilkas djup icke blifvit taget i betraktande
vid beräkningen af medeldjupet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:13:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotlfiskar/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free