Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dana träsk är underjordiskt eller måste bestå i källsprång på bottnen,
är ett antagande, som stödjer sig dels på erfarenhet från andra
länder, dels och hufvudsakligen på direkta iakttagelser här på landet.
Sålunda upprinna ur bottnen af det uttorkade Lummelunds
träsk källsprång, hvilkas vatten förr utgjorde ett vigtigt tillflöde till
träsket, men nu bortledes genom kanalerna. Fiskare vid Tingstäde
träsk uppgifva, att minst trenne källsprång framqvälla på träskets
botten. Det är högst sannolikt, att iakttagelser med thermometern
skulle visa att något dylikt är händelsen med de flesta träsken utan
tillopp och det synes mig, att det skulle vara mycket bevisande,
om det befunnes, att temperaturen vid bottnen hölle sig oförändrad
vid det gradtal ( + 8°), som är det utmärkande för de källor, hvilka
gå i dagen1). Afloppet måste liksom tilloppet bana sig en väg genom
kalkstenslagren vid bottnen. För tillvaron af sådana underjordiska
vattendrag hafva vi många bevis, och jag kan nu här endast erinra
om det bekanta exemplet af den underjordiska bäcken vid Lummelundsbruk.
Nederbördens mängd blir dock slutligen det bestämmande
för träskens vattentillgång, vare sig, att den omedelbart tillföres
dem genom åar eller först på omvägar ur jordens inre, der den
efterhand i mon af nederbörden samlat sig. En följd häraf är åter
att de vattensamlingar, som näras på det sednare sättet, äro varaktigare,
då endast en ovanligt länge ihållande torka kan komma
dem att tryta.
Beskaffenheten af träskens botten har tvifvelsutan äfveu ett
stort inflytande på vattenmängden. Det är nemligen tydligt, att om
bottnen bestode af kalkstenshäll allena, skulle snart allt vatten, förutsatt
att tilloppen ej voro stora, söka sig en utväg genom de talrika
springor och klyftor, af hvilka en sådan häll ovilkorligen alltid
är genomkorsad. Men till följd deraf, att denna häll på de flesta
ställen är betäckt med ett för vattnet ogenomträngligt och ganska
mägtigt mergellager (den s. k. krosstensbädden), hvilket till och med
hårdnar i vattnet, förebygges dettas bortrinnande. Detta lager utgör
nästan öfverallt det djupaste lagret närmast hällen, såsom man
*) I de numera till största delen uppodlade ängarne mellan Fardume
gård oeh Fardume träsk funnos förut källor, hvilkas vatten hade en mycket
låg temperatur. Det ar temligen gifvet, att dessr, källor i äldre tider,
då träsket hade en vida större utsträckning än nu, utmynnade på sjelfva
träskbottnen. Detta träsks förvandling till myr försiggår jemförelsevis rätt
fort, synnerligen på dess norra och vestra sida, och det lider intet tvilvel
att man i framtiden skall på den ängsmark, som för närvarande är under
bildning, finna samma företeelse med kalla källor, som iakttagits i den nu
odlade ängsmarken. De synliga tilloppen till detta träsk äro för obetydliga
för att ensamma kunna hålla vattenståndet så pass konstant, som det i allmänhet
äfven under torrsomrar är. (K.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
