Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dana träsk är underjordiskt eller måste bestå i källsprång på bottnen,
är ett antagande, som stödjer sig dels på erfarenhet från andra
länder, dels och hufvudsakligen på direkta iakttagelser här på landet.
Sålunda upprinna ur bottnen af det uttorkade Lummelunds
träsk källsprång, hvilkas vatten förr utgjorde ett vigtigt tillflöde till
träsket, men nu bortledes genom kanalerna. Fiskare vid Tingstäde
träsk uppgifva, att minst trenne källsprång framqvälla på träskets
botten. Det är högst sannolikt, att iakttagelser med thermometern
kan se vid Lummelunds träsk, men det har blifvit betäckt med
lager af andra ur vattnet afsatta ämnen. Genom vårflödena och
äfven om sommaren i de träsk, der tillflödena ej tryta, tillföras
fasta ämnen i fint fördeladt tillstånd och aflagras på de djupaste
punkterna, hvarjemte äfven tusentals skal af snäckdjur under århundradens
lojip hopa sig och genom sin söndergrusning bilda hvad
man kallar bleke. Lemningarne af de växter, som lefvat i träsken,
äro tvifvelsutan äfven af inflytande på bottenbildningen1). Men den
rätta naturen af dessa olika slags botten, som benämnas äfja, bleke
m. m., fordrar af sakkunuig person ett närmare studium för sitt fullständiga
utredande och jag får emellertid i korthet anmärka de få
iakttagelser jag deröfver kurnat göra. Bottnen är i de flesta träsken
ytterst mjuk och lös, samt består af så lätta ämnen, att vattnet vid
den minsta rörelse blir hvitgrått och ogenomskinligt tillfölje af den
massa fasta smådelar, som frän bottnen spridas i detsamma. Allmogen
har ett stående uttryck om träsken (och ännu mera om myrarne),
att de äro »bottenlösa». Detta grundar sig just på denna
bottnens mjuka beskaffenhet. Man kan nedföra en stång eller en
åra stundom öfver en famn djupt i denna äfja, innan dess fasthet
blir så stor, att detta nedträngande hindras. Lika litet hindrar bottnen
på grundare ställen en båts framfart. Särdeles djup är äfjan
i Trullträsk. Torkade bottenprof från 1 famns djup i Tingstäde
träsk, med hvilka prof från andra träsk öfverensstämma, äro af stor
hårdhet, hvitgrå och bestå af vidpass 73 proc. kolsyrad kalk. Prof
från 10 famnars djup i Ram-träsk utgöras af en fin och grå leraktig
massa utan lefvande väsenden, endast med tomma snäckskal
af arter, som lefva på grundare vatten. Torkade erhålla de stor
hårdhet. På de mindre djupa träskens botten finner man äfven
ofta små runda gyttringar dels fria, dels fästade kring stenar. Hufvudmassan
bildas af ytterst små vattenväxter (alger) och kring dessa
hafva kalkaktiga ämnen afsatt sig. Ytlagret i Fardume träsk består
nästan endast af sådana små gyttringar, hvilka hårdna i luften.
I Trullträsk ligga i äfjan små, för känslen feta klumpar, utgörande
en sammanblandning af infusorier, alger, bacillarier och andra lägre
växter, samt oorganiska ämnen. Några få träsk på Fårö, såsom
Ejkes och Alnäse träsk, hafva delvis ren sandbotten. I Mjölhatte
träsk består bottnen till stor del af söndergrusad sandsten, hvilken
i denna form bildar en hårdt sammanpackad grågrön massa. Några
*) Det förtjenar anmärkas, att den under förleden Juli månad närmast
stränderna torra bottnen af Lau träsk i sydost befanns bestå af en svartgrå
blandning af kolhaltiga ämnen och mergel, hvilken blandning i nödfall
skulle kunna användas till bränsle. Den brinner med klar låga och har en
kolhalt af 40 proc. Dess utbredning och djup hann jag ej undersöka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
