Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ai de träsk, hvilka i likhet med Hau träsk kunna antagas leda
sitt ursprung från källsprång på bottnen, äro fläckvis försedda med
stenig botten. Ars (Bäste) träsk har äfven hällbotten på mindre
djup. I alla träsk, der kalkstensstycken finnas vid stränderna eller
der hällen ligger bar vid dessa, visa sig både de lösa styckena och
hällen merendels, de förra både på öfre och undre sidan, fullsatta
med tätt sittande smågropar af vidpass en half tums tvärmått, hvilka
endast genom en tunn vägg skiljas från hvarandra. I Östergötland
kallar man sådana bildningar för »Tfikerns getingbon» efter den insjö,
vid hvilken de i stor mängd förekomma. Deras bildningssätt
är ej ännu på fullt tillfredsställande vis utrönt, men det sannolikaste
torde vara, att de uppkommit på mekanisk väg, genom nötning
eller svarfning medelst en massa små sandkorn, satta i rörelse
genom vattnets sqvalpande mot stranden. Emellertid äro dessa märken
en god vägledning för bedömandet af träskens forna utsträckning,
Så antyder den öfver hela sin yta smågropiga hällen på
Tmgstäde träsks nordöstra sida, att detta en gång stått vida högre
än nu, ända upp emot den angränsande skogen. Af helt andra
tecken kan man äfven se, att träsk förefunnits der nu är torr mark.
Så ligga ltrlager, fyllda med skal af träsksnäckor, l/i mil söder om
Ars (Bäste) träsk vid Skymnings i Fleringe. Helt andra bevis tala
deremot åter för att träskens vatten i sednare tider stundom stigit
eller att det vidgat sitt omfång. Det är klart, att ett sådant vattnets
stigande ofta åstadkommits genom någon fördämning af afloppet
eller genom nya och starka tillflöden. Men det kan ock, såsom
H. v. Post visat1), bero icke så mycket derpå att vattenmassan verkligen
ökats, som på den omständigheten, att bottnen i tidernas längd
genom alltjemt ditförda. ämnen, hvilka aflagrat sig, småningom höjt
sig och att vattnet således tvungits att utbreda sig åt sidorna, eller
med andra ord, att träsken vunnit i yta hvad de förlorat i djup.
Det har då händt, att träd, växande vid stranden, kommit med rötterna
under vattnet och tillfölje deraf bortdötc och att de delar af
stammen, som stått öfver vattnet, multnat och kullfallit, under det
att stubbarne stå qvar under det skyddande vattnet. Sådane fynd
af stubbar i träsk hafva i nyare tider gjorts i Dummelunds myroch
i Mällings myr i Eksta. Att vilja förklara denna företeelse på
grund, af bottnens eller markens sänkning är stridande mot alla
iakttagelser såväl här på Gotland, som på fastlandet2).
*) B. v. Post, Nutidens koprogena bildningar sid. 38.
) Y1(^ den s. k. Storkolmen i Fardume träsk kan raan ännu i dag få
en tydlig förklaring på denna stubbarnes förekomst i träsk och myrar.
Nämnde holme har endast på sin södra ända fast mark; hela den öfriga delen
utgöres af gungfly, som bildat ett lager nog mäktigt för att tillåta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
