Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
violetta prickar, mellan hvilka en guldglänsande botten genomlyser.
Buksidan är hos dessa röd Stjertfenan och bakre kanten af ryggfenan
äro ljusbruna med svarta band. Pupillen ljusblå, iris brun.
Främre delen af ryggfenan, som börjar midt öfver den bakåtsträckta
bröstfenan, består till sin främsta sjettedel af en fyrtandad hudflik,
närmast att förlikna vid bakre delen af ryggfenan hos Cyelopterus,
men med ytterst fina fenstrålar. Emellan den egentliga ryggfenan
och denna flik är en liteu, grund fördjupning. Den genom bukfenornas
förvandling uppkomna sugskifvan omgifves ytterst af ett bräm
af en smal, hvit hudflik och innanför detta ligger en krans af 15
— 16 gula s. k. sugvårtor, egentligen hårda, hornlika bildningar,
hvilka emellan sig liafva smärre segmenter af samma beskaffenhet.
Skifvans midt upptages af hvita lameller, liggande i två parallela
rader med sin konvexa kant framåt riktad. Dessa lameller äro bildningar,
som svara emot sugskifvorna hos Echenéis, men på långt
när ej så stora och starkt utbildade. Hos Cyelopterus limnpus saknas
nästan alla spår till dylika Gällockets bakre kant slutar upptill
i en temligen stor, snedt nedåt riktad tagg. Födan består af
smärre kräftdjur. Mitt största exemplar håller 31/2 tum i längd.
18. Dam ill-Buda (Cyprrinus Camssius var. gibelio Blocli) Gotl.
Karuse. Efter all sannolikhet hit inplanterad, ty vanligaste förekomsten
är i dammar, i närheten af prest- och bondgårdar, Till
storlek och färg varierar hon mycket. Exemplar från Vall ha något
öfver 4 tum i längd och 2 tum i höjd. Rudor från Visnemyr
i Fardhem (med de renaste gula och röda färger) äro 372 tum
långa och 17* tum höga. En gråfärgad varietet från Stenkumla
är vida mindre. Födan utgöres utom växtämnen af insektlarver1)
19. Sutaré (Tinea vulgaris Cuvier) Gotl. Lindare eller Lindre.
Från träsken i Mästerby och Löjsta, Fardumeträsk, flera träsk på
Fårö, Paviken, samt äfvm någon gång i Östersjön (vid Skälsö
och i Bogevik). I de djupa Löjstaträsken uppnår han en ansenlig
storlek och är der en af de förnämsta fiskarne. Allmogen
kallar de i många träsk och åar vanliga musslorna (Anodonta
eygnea) för Lindareskålar och har den tron, att lindaren utvecklas
ur dessa. I lindarnes magsäck har jag funnit insektlarver och
kräftdjur (Gammarus fluviatilis), samt snäckor (Bythinia tentaeulata).
Leker i medlet af Juni före midsommar.
20. lim lig Iil (Leudscus idus L.) Gotl. Ejd, Td. Tillfölje af
sin allmänhet och användbarhet som födoämne en af öens förnämsta
fiskarter; går om vårarne upp i myrar och träsk ur hafvet
l) Af Sjörudan (Oyprinus carassius L) finnes i Läroverkets samlingar
ett exemplar, fångadt vid Kylley. For öfrigt har den ieke observerats. (K.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
