- Project Runeberg -  Om Gotlands fiskar /
18

(1894) Author: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mer som på den östra, har visat sig på senare tider, då man har pa sina
“ällen börjat använda garn från Blekinge, hvilka hafva något större maskor
eller äro mera »rumbundna*, såsom våra fiskare saga. Vid anstalda dnfgarnsförsök
på både östra och vestra sidan af Gotland, vid hvilka Blekings
och Gotlandsgarn sattes omvexlande med hvarandra, har det visat sig, att
mängden af erhållen strömming i allmänhet varit större pa Gotlandsgarnen
än på Blekingsgarnen, men att strömmingen på de sistnämdna vant större.
Huru olika individerna i samma strömmmgsstim kunna vara inses af det
förhållandet, att vid drifniug i samma garn samtidigt kunna ei hållas strom
mingar, hvilkas längd är mellan 150—218 mm. Medellängden af har fångad
strömming är i allmänhet 180-190 mm. eller 7-8 verktum

Periodiciteten i strömmingens, förekomst torde, i allmauhet sagdt, mia
ett förhållande, analogt med sillens vid Sveriges vestra kust, ehuru har i
Östersjön dessa perioder äro vida kortare. Orsaken till denna periodicitet
väntar både på ena och andra hållet ännu en.fullt nöjaktig förklaiing. Hvad
deremot strömmingsfiskets mer eller miudre gynnsamma utfall harstades un
der olika år beträffar, så torde orsaken dertill till stor del ligga i temperatur
och dérmed i sammanhang stående isförhållanden. Enligt under de senaste
15 åren gjorda iakttagelser har det visat, sig, att strömmingsfisket
och särskildt driffisket liär vid Gotland vart mindre gifvande efter kalla,
isdigra vintrar, då Bottenhafvet oeh större delen af den egentliga Östersjön
varit isbetäckt. Orsaken härtill är först och främst, att man efter dylika
vintrar i följd af ishinder vida senare än vanligt har kunnat börja fisket,
ocli att allt egentligt vår oeh försommarfiske sålunda förhindrats. Etter
dylika vintrar bibehåller vattnet till långt fram på sommaren en lag temperatur;
och om äfven sjelfva ytvattnet uppvärmes, är temperaturen nagra
famnar från ytan ganska låg. Genom denna olikhet i temperaturen uppstå
isynnerhet i närheten af kusterna häftiga strömmar och hastiga stromkantringar
hvilka i hög grad menligt inverka på fisket, då, sasom bekant ar,
strömmingen är mycket känslig för temperatnrvexlmgar. Iutraffar nu etter
dylika vintrar nederbörd och blåsig väderlek under sjelfva sommaren och
början af hösten, hvilket förhållande ingalunda är ovanligt sa kommer
derigenom ett ytterligare hinder för fiskets bedrifvande Man blir salunda
inskräukt till höstfisket under Oktober och November, hvilket nog
emellanåt kan vara rätt giivande, men som sällan eller aldrig är sa rikligt
att det någorlunda motsvarar den under normala förhållanden vanliga fångsten
för år.

Af strömmingens födoämnen utgöra de små kräftdjur, som tillhöra ordningarne
Cladocera ocli Copepoda samt slägtena: Evadne, Podon, Temor a,
Dias, Bosmina. och Ichthyophorba m. fl. de vigtigaste och förnämsta, sa
att man kan säga, att hans existens i närmaste hand är beroende af dessa
smådjur. Vid hvilken årstid man än undersöker strömmingens ventrikel,
skall man finna, att, för såvidt något innehåll finnes i densamma, detta i
de flesta fall utgöres af lemningar af ifrågavarande små kräftdjur. Synnerligen
är detta förhållandet med drifströmmingen, hvilkens ventrikel emellanåt
kan vara alldeles fullproppad med dylika lemningar Dernäst synes han
företrädesvis hålla sig till arterna af slägtet Mysis. och mindre allmant
finner man i ventrikeln Amphipoder, Isopoder eller fisnxome och fiskyngel.
Vegetabilier förekomma ytterst sällan och torde endast af misstag slukas.
Då han befinner sig på grundare vatten d. v. s. på ett djup af mindre än
20 famnar, håller han nog till godo med der i algvegetationen förekommande
Amphipoder, Isopoder, fiskyngel och dylikt, men då han uppehåller
sig på större djup, synas små kräftdjur och Mysisartema nästan uteslutande
utgöra hans födoämnen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:41:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gotlfiskar/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free