Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32. Skarpsill eller Hvassbuk (Glupea sprattus L.) På Gotl.
Sprut (beslägtadt med det tyska Sprotte och det engelska Spratt).
I Lau och Burs kallas han Karw eller Karg*1 ) *. *I 4Östersjön. Längd
3 1/2 tum.
33. Vanlig Torsk (Gadus callarias L.) med varieteten eller
rättare sagdt färgförändringen PaMtorsL Denna mörkfärgade, för sitt
fasta och välsmakande kött bekanta varietet svarar emot den, som i
södra Östersjön kallas Bergtorsk. Vår har såsom bekant sitt namn
efter sin vanliga uppehållsort vid pallarne eller de branta afsatser,
hvilka bottnen bildar vid våra kuster. Torskens hufvudsakliga föda,
åtminstone om vintern, består af det märkvärdiga, på djupet lefvande
kräftdjuret Idothea entomon (Djupmask), som vid våra kuster nålen
längd af öfver 3 tum. Då djupmasken tillbringar sitt lif ned-
Om man under vintern och början af våren undersöker hafsvattnet från
ytan och nedåt, skall man iinna, att tillgången på små kräftdjur då merendels
är ytterst ringa från ytan ända ned till 30 famnars djup och än mer,
samt att temperaturen småningom ökas nedåt, så att man på omkring 30
famnars djup kan finna temperaturen 4 till 5 grader högre än vid ytan. I
detta varmare vatten är tillgången på små kräftdjur ofta rätt riklig och
i alla händelser större än i de ofvanliggande kallare vattenlagren. Under
sommaren och hösten blir förhållandet omväudt; ytvattnet är då varmast
och temperaturen aftager småningom nedåt och tillgången på små kräftdjur
är då i allmänhet rikare inom området från 30 famnars djup och uppåt än
nedanför denna gräns. Detta är i allmänhet regeln, från hvilken naturligtvis
undantag gifvas. Så händer det t . ex. ofta, synnerligen under sommaren, att vattnet
kan hafva i det närmaste samma värmegrad från ytan ända ned till 12—15
famnar, men att omedelbart derunder visar sig en temperaturnedsättning af
4 till 5 grader eller mer. Under sådana förhållanden skall man alltid finna,
att strömmingen håller sig ofvanför det kalla vattnet, och hvad de små kräftdjuren
beträffar, synas dessa också sträfva efter att komma upp ur det kalla
vattenlagret till varmare, ty, om de äfven finnas i mängd, der det kalla
vatteniagret börjar, minskas alltid deras antal och det rätt hastigt, ju
längre man tränger ned i nämnda kalla vatten. Denna på en kall underström
beroende, starka temperaturskillnad kan naturligtvis icke särdeles
länge ega bestånd, utan en utjemning af temperaturen inträder förr eller
senare. Ibland kan en sådan kall underström, som iakttagits på t. ex. 15
famnar från ytan, inom ett dygn hafva verkat afkylande på vattenlagren
ända tätt upp mot ytan, men ibland kan denna utjemning fordra flera dygn.
Hvilken betydelse kännedomen härom har för driffisket, der garnens
större eller mindre sänkning vid olika tillfällen är af så stor vigt, torde
lätt nog inses, och erfarenheten har ock under senare åren ådagalagt, att
iakttagandet af temperaturförhållandena och den olika mängden af strömmingens
födoämnen inom olika afstånd från ytan är en ytterst vigtig faktor
vid bestämmandet af garnens sänkning.
Verklig sill förekommer här emellanåt, synnerligen på våren, då ett
och annat exemplar fås i strömminggarn, som sättas inne i vikarna på
grundt vatten, och för öfrigt har han äfven någon gång höstetiden erhållits
vid nötning. (K.)
*) Detta namn står möjligen i sammanhang med fiskrarnes yttrande,
när de börja få denna fisk, >at,t nu blir det »kragt» på strömming).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
