Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ock kan färgen mycket snart lämpa sig efter den omgifvande allmänna
färgtonen, ifall de ofta förflytta sig. Det lyckades mig under
förliden sommar få exemplar af denna art, hvilka lefva fullkomligt
hemmastadda i det söta vattnet af Alnäse träsk1). Jag har äfven
säkra bevis på, att dylika lefva i Ejkes träsk. Om det ock med
afseende på flundran i Alnäse träsk skulle kunna bevisas, att hon
ar ditplanterad, är detta ingalunda fallet med den i Ejkes träsk.
Det är antagligt, att flundror gått upp från hafvet genom utloppen
af dessa träsk och blifvit qvar sedan utloppen torkat. Det är likaledes
icke omöjligt, att de äfven tidvis utvandra, när utloppen om
vårarne föra vatten. Att hon icke finnes i flera nära Östersjön belägna
träsk, torde väl bero derpå, att sandbotten saknas i dessa.
Skiljaktigheterna emellan de i träsken lefvande och hafsflundrorna
äro obetydliga. De exemplar, som jag erhöll, voro blekgrå med rostbruna
eller rostgula fläckar, i hvilka sutto små blågröna punkter. Ett exemplar
är skiffergrått utan fläckar. De hafva samma storlek som de
i hafvet lefvande. Magen innehöll snäokdjuret Limnaa ovata, kräftdjuret
Gammarus fluviaMis, insektlarver (af Pliryganece och Ejdiemerce,
samt en smal, mångledad larv). Såsom man ser, har denna
nästan uteslutande af hafsmusslor såsom Mytihis edulis och Tellina
balthiea, men äfven stundom af Idothea entomon lefvande fisk af
omständigheternas tvång blifvit drifven att nära sig af samma födoämnen,
som sötvattensfiskarne. Detta har ock sitt inflytande på
köttet, som är mindre välsmakligt och dyigt. Eget nog fanns parasitkräftdjuret
Ärgulus foliaceus fastsittande på denna sötvattensflundra.
Lektiden inträffar i Maj.
37. Samlflundra (Pleur limanda L.) Gotl. Glade. Exemplar
från 70 famnars djup innehöllo nästan alla utan undantag
massor af Pontoporeia femorata, några Omnce och Idothea. Endast
hos ett exemplar af många undersökta har jag funnit musslor såsom
födoämne. Längd nära 10 tum.
38. Pigghyar (Rhombus maximus L.) Gotl. Butte. I Östersjön,
men ej så allmän som båda, de föregående2).
39. Blå Tobis (Ammodytes lancea Cuv.) Gotl. Tåbbis. Från
*) Ekström, (Skandinaviens Fiskar p. 216) och ännu sednare Sundevedi
(Fiskeriet i Stockholms läns Skärgård p. 88) anse det fullkomligt ogrundadt
att flundran skulle gå upp i färskt,vatten. Sedan hafva dock såväl Nilsson
(Fiskarne sid. 622) som ock Yarrell British Fishes 1859 Vol. I p. 613)
anfört bevis på att det verkligen är fallet, och den sednare omtalar att flundran
med framgång blifvit planterad i sötvattensdammar. I de franska
floderna lär hon vara ganska vanlig.
2) Förekommer rätt talrikt vid Sandö. (K.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
