- Project Runeberg -  Om Gotlands fiskar /
30

(1894) Author: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

djup, botten, växtlighet och lägre djurfauna, som gifva utslaget.
Med ett i allmänhet ringa djup förena de en mjuk äfjebotten, fiendtlig
till allt frodigare växtlif, som kunnat iemna något skydd och
någon föda åt lägre djur och åt fiskynglet. Vi hafva äfven sett
hur egendomligt vattnet eller sannolikt äfven andra, ännu okända
naturförhållanden inverka på vissa fiskarter, såsom Aborren, Gäddan,
Gersen och Mörten, huru dessa få en blek och sjuklig färg, huru
de såsom födoämnen äro mindre värdefulla än de i saltvattnet och
i djupare, klarare sjöarna lefvande. De växtarter, som i någon ymnighet
visa sig, äro endast 9; molluskarterna, de flesta fattiga på
individer, uppgå ej till någon större summa, och antalet af dessa små
fiskar, hvilka såsom Löjan och de små Simporna, äro af sådan vigt för
de större arternas uppehälle, är ej betydande. Deremot förefinnas
små kräftdjur af entomostracéernas grupp i de flesta träsken i tillräcklig
mängd för att nära vissa fiskarter, såsom Gersen, Sarfven,
Löjan m. fl. Såsom det synes af föregående tabell öfver fiskarternas
förekomst i de träsk och vattendrag jag under nu förflutna
sommar besökte, utgör i gynnsammaste fall arternas antal endast
10 och af dem äro endast få allmänna. Det lider väl intet tvifvel,
att detta missförhållande genom behörig omsorg skulle, åtminstone i
vissa träsk kunna förändras till något bättre. Det torde till exempel
förtjena att tagas i betraktande huruvida icke sådana fiskar som
den i Hjelmaren lefvande Malen eller Insjölaxen skulle kunna inplanteras
i sådana vatten som Hau träsk, Löjsta träsken, samt i
vissa af dem på Fårö. Eller skulle icke möjligtvis äfjebottnen i
åtskilliga af våra träsk medgifva odlandet af ett eller anhat nytt
braxenartadt fiskslag?

Den enformighet och det armod, som, enligt hvad jag nu påpekat,
synas mig vidlåda Gotlands fauna af sötvatteusfiskar, äro
dock icke något för detta land ensamt utmärkande. Ett sådant
förhållande synes tvärtom utgöra en naturlag, gemensam för alla
öar, äfven de största, såsom England1), hvilka äro belägna i våra

*) Storbrittanien har endast 17 arter sötvattensfiskar utbredda i alla de
tre förenade konungarikena. England har särskildt dessutom. 13 arter, af
hvilka de flesta dels hafva en mycket inskränkt utbredning, dels endast
funnits några få gånger. Irland har 21 arter: 17 gemensamma med England
och Skottland, 2 gemensamma med England och 1 ansedd för uteslutande
Irländsk. En i det öfriga Europa så vanlig fisk som Gäddan har
först under historiska tider blifvit inplanterad i Storbrittanien. Se Yarrell,
History of British Fishes. EL 3 1859.— Seland saknar enligt Kröyer
Danmarks Fiske, liksom Gotland, 11 af de eljest i Sverige och till stor del
äfven i Danmark förekommande sötvattensfiskarne, mest af de braxenartade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:41:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gotlfiskar/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free