Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotska Sandön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna berättelse borde vara en godbit för en
författare som vill tota till en historisk-romantisk
skildring. Det är Karl Bourgström, icke jag, som har
koncentrerat den.
Jag var i Ryssdalen — eller rättare på krönet ovanför.
Det var litet tjocka och ur det grå djupet sträckte
smäckra tallar sina toppar upp mot mig. Det var som
att se ned i en ofantlig grav — en obeskrivlig känsla
av enslighet och mystik steg ur dalen. Det var vackert
som valör. Jag såg bara talltopparna i dimman, två
färger, grönt och grått, storslaget. Något rörde sig,
något av oxiderat silver, en prick närmade sig mitt
bröst från en talltopp. Det var en korsspindel, vars
nät fastnat på min rock. Och nu ville den rättmätige
ägarn titta efter, vem som jagade på hans mark. Han
såg ut som en silverkula med silverben på emot
dimman nere i dalen. Jag tänkte på Edgar Allan Poe,
lossade nätet och fastgjorde ändan vid en enbuske.
Och så hörde jag dovt ur fjärran Kalle Bourgströms:
Häråt, hallå, häråt, hallå, Albert!
Ty det höll på att bli kväll och i tjockan hade jag
möjligen fått svårt att hitta hem ensam.
*
Från Ryssdalen är icke långt till Sälbo lövskog,
Bomoren. Det var där jag såg Pan och de 5
morkullorna.
Men det är klokast att vi söka oss tillbaka till
vägen, som vi lämnade vid Schipkapasset. Vi göra en
lov utefter Höga Åsens ostsida och passera Grandalen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
