- Project Runeberg -  Gotska Sandön /
117

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotska Sandön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föreföll dem emellertid obehagligt och de kommo
överens om att låta kroppen ligga till våren, då solen
skulle tina upp stranden. Det var nämligen i december
de hittade matrosen. Han var ryss, det såg man på
stövlarna och halsduken. Karlen fick alltså ligga, men
fyrmästaren gav befallning att en likkista skulle
snickras ihop. Den blev färdig och stod klar i magasinet.
Spikarna lades i ordning i vänstra hörnet av
köksfönstret. Allt var fint förspänt. Vintern blev hård.
Stundom kom man ihåg liket, men det kunde gå
veckor, innan man åter påminde sig dess tillvaro

Fyrmästaren undrade om det inte snart skulle vara
på tiden att begrava ryssen, men saken sköts upp
vecka efter vecka. När gubben fyrmästaren rörde vid
ämnet, brukade fyrvaktare Lillia säga: — Har han sagt
till, när han kom i land, så säjer han nog till, när
det blir tid att begrava honom!

Så en kväll, när man satt i lugn och ro inne hos
fyrmästaren, rusade pigan plötsligt in vit som lärft
i ansiktet och skrek att hon sett en hand som såg
mycket ren och tvagen ut, knacka på rutan alldeles
ovanför likkistspikarna, som fortfarande lågo i sitt
hörn.

Gubben fyrmästaren sade lugnt och fridfullt: — Nu
är det tid att begrava ryssen!

Fyrbetjäningen tågade ned till liket och funno det
upptöat så att till och med måsarna börjat hacka på
halsen och ansiktet. Vid Franska Bukten låg ryssen.
De gingo tillbaka efter hästen och reste med likkistan
ned för att begrava mannen på ryska kyrkogården,
där de vid »Wsadnicks» strandning år 1864 drunknade
24 ryssarna ligga jordade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:14:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotska/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free