Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Alonzo. Ett ugglenäste!
Isabella. Ni är utan all poesi, Don Alonzo!
Alonzo. Misstag, senora! Jag är poetisk från
liufvud till fotabjellet. Det ligger i slägten. ÄfVen
jag liar skrifvit dikter.
Inez. Verkligen?
Alonzo. Så sant jag är Alonso Perez, Juan,
Lope di Cordova! Jag liar grundligt studerat Enrique
de Aragons »Arte de trobar» och öfriga poetiska
lärdomsregler, utgifna af »Conscitorio della gaya scien-
cia» i Barcelona. Jag har skrifvit mångfaldiga can-
eioues, bayles, romances, letrillas och vilancicos.
JOSÉ. Vill ni inte förkorta tiden för oss och
citera några af edra odödliga mästerverk?
Alonzo. Nej!
Isabella. Jag ber er derom!
Inez och dolores. Vi också!
Miguel. Ni kan inte vara nog oridderlig, Don
Alonzo, att vägra en bon af hofvets skönaste och
mest älskvärda damer!
Alonzo. Nåväl då! Eör er skull vill jag läsa
upp en cancione, som rann mig i sinnet, då vi för
några dagar sedan gjorde vårt intåg i det här gamla
fallfärdiga slottet.
alla. Låt höra! Låt höra!
Alonzo (eftersinnande).
»Öfver öde Vivarambla
Upp mot slottet kungen skrider;
Nådens sol sig herrligt sprider
Öfver skräpiga Alhambra.»
»Spanska hofvets sköna rosor,
Ej som harems döttrar fräcka,
Bara, rodnande och täcka
Möta här på alla kosor.
När ur knoppen fram de spricka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
