- Project Runeberg -  Grannarna /
15

(1927) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

- On this page / på denna sida - Första brevet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ömma ord, alla visa råd! De äro väl gömda, där de aldrig
bli glömda.

Och nu till dina frågor, dem jag vill söka att rätt
ordentligt svara på. Först till björn. Här har du hans
porträtt. Medelmåttigt lång, men tillräckligt — ej
obehagligt — tjock och bred. Vacker ljuslockig peruk, gjord
av vår Herres egen hand. Stort ansikte couleur de rose,
ljusa ögonhår och små ljusgrå ögon, som ha en viss
genomträngande blick under duktiga buskar av grågula
ögonbryn. Näsan bra, ehuru något tjock, gapet stort,
försett med goda tänder, binna — o ve! — av
tobaksrökning, stora tassar, men väl skapade och vårdade, stora
fötter, gången lik björnens; men med allt detta får du
intet begrepp om björns utseende, om du ej ser i hans
ansikte ett uttryck, gott, öppet, fryntligt, som genast
ingiver glatt förtroende. Det talar, när munnen tiger, vilket
är den senares vana. Pannan är klar, huvudets ställning
sådan man tänker sig den hos en astronom, rösten är grov
bas och tar sig ej illa ut i sång. Där har du björns yttre.
Det inre, bästa Maria, det har jag ännu själv att studera
på. Sedan två månader fästmö, sen fjorton dagar fru,
hade jag ej hunnit komma särdeles på djupet med en man,
som för det mesta är tyst och som jag ej känt över ett
halvt år. Men jag hoppas och tror allt gott.

Du frågar "om jag har kärlek, verklig kärlek till
honom", och sätter, halvt på allvar, halvt på skämt, fram
så underliga tecken för att låta mig pröva detta. "Om
jag känner en odräglig tomhet när han är borta? Om jag
som fru L. blir blek och betagen när han kommer in i ett
sällskap, där jag är förut? Om han har någon brist,
någon ovana, som hos en annan skulle plåga mig, men
som hos honom behagar mig?" Nej, Maria, allt detta
känner och tycker jag icke.

Kärlek, Maria ... ser du — nog tyckte jag om honom,
fann honom hygglig, eljest hade jag ej gift mig med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:15:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grannarn/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free