- On this page / på denna sida
- Första brevet
- On this page / på denna sida
- Första brevet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GRANNARNA
23
vinden. Här var jag med om att revidera brödlårar, utösa
anatemer över råttor och att väga åtskilliga mjölsäckar;
slutligen måste jag låta väga mig själv, och ma chére
mére skrattade ordentligt ut mig, när det befanns att jag
ej vägde fullt fem pund, samt försäkrade mig, att en
kvinna under Karl XI :s tid skulle blivit bränd som häxa,
om hon befunnits väga under fem pund. Jag tog allt detta
ganska filosofiskt, men sparade däremot ej att utgjuta min
beundran över ma chére méres hushållning och ordning.
Denna beundran kom av hjärtat. I sanning, ett sådant
hus, fullkomligt utrustat och ordnat, från det största till
det minsta, där allt är på sin vissa plats och under sina
nummer, en sådan liten värld är värd att betrakta och
beundra, ävensom husmodern, vilken är den levande
promemorian över allt detta och känner sina saker
likasåväl, som någon general känner sina stridskrafter.
Sedan stök och sysslor voro slut, satte vi oss att vila
i en soffa, och ma chére mére talade så: "Det är blott då
och då, min kära Fransiska, som jag håller en sådan här
räfst i mitt hus. Det sätter folket i respekt och saker i
ordning. Drar man upp klockan i rättan tid, så går den
sen av sig själv, och man behöver ej själv gå omkring
ticktack, som en pendel. Kom ihåg det, min kära
Fransiska. Somliga fruar göra sig till och skola vara så
beställsamma med nyckelknippan, och springa i köket och i
skafferiet — allt slarv, Fransiska, allt hams och tafatthet.
Det är bättre att en fru sköter sitt hus med huvudet än
med händerna: det trivs en man bäst vid, och gör han det
ej, så är han ett dumhuvud och husfrun må då i Herrans
namn slamra med nyckelknippan i hans öron.
Somliga fruar äro jämt sina tjänstehjon i hack och
hai. Det duger ej. Tjänstefolket måste också ha sin frihet
och sin ro. "Man skall icke binda munnen till på oxen,
som tröskar." Låt ditt folk få ansvara för vad de göra.
Det är för dem bra, ävenså för matmodern. Håll dtm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
