- On this page / på denna sida
- Första brevet
- On this page / på denna sida
- Första brevet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
24
FREDRIKA BREMER
fast vid hjärtat eller vid hedern, och giv dem rikligt vad
dem tillkommer. Arbetaren är sin lön värd. Men tre à
fyra gånger om året, och på obestämda tider, kom över
dem som yttersta domen och rannsaka alla vrår och
njurar, bullra som en åska och slå ner här och där i
rättan tid — det rensar huset för många veckor: ’om
ej åskan vore, så finge man ingen frid för småtroll’."
Detta var ma chére méres hushållslära. Sedan förde
hon samtalet på björn och sade: "Ja, hon kan väl säga,
min kära Fransiska, att hon fått en man, som är karl hela
dagen, men ’han är också bra envis på sitt vis’ och hon
får väl sin dust med honom, såväl som jag haft den.
Nå, nå, vi få väl se hur hon tar sig fram. Liten är hon,
men jag ser att hon kan svänga sig, och det kan jag säga
henne, att hur hon må svänga med sin man, så får hon
aldrig fram annat än en hedersman, och därför vill jag
giva henne detta enda råd: sväng sig aldrig med en osanning
emot honom, vore den aldrig så liten, för att komma
ur en svårighet, vore den aldrig så stor. Osanningen förer
alltid i en ännu större, ty den jagar förtroendet ur
huset." I
Jag yttrade livligt till ma chére mére vad jag tänkte
i detta avseende, och nöjda med varandra gingo vi ut i
vardags förmaket, där björn satt och gäspade över sina
avisor. M:lle Tuttén — som av ma chére mére kallas
"adjutant Tuttén" — ställde i ordning tebordet. Ma
chére mére bad mig sjunga (hon hade således alldeles
glömt mitt sista mästerprov), och jag sjöng — jag kände
själv att det gick bra. Ma chére mére skrattade hjärtligt
åt flera små lustiga visor, och jag såg björns ögon glo
helt förnöjligt åt oss över ett tidningsblad. Efter teet
gjorde vi med Tuttén ma chére méres bostonparti, som
var ett det muntraste jag varit med om. Ma chére mére
och björn voro särdeles muntra med varandra och gjorde
sig lustiga över mig, som begick dumheter i spelet. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
