- On this page / på denna sida
- Tredje brevet
- On this page / på denna sida
- Tredje brevet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GRANNARNA
53
av åskan, men Peter skyndade sig fram, tog Ebbas hand,
sökte få upp henne ur stolen, i det han viskade: "Ebba!
för Guds skull, för min skull, tänk på! Ebba, det är ma
chére mére!"
"Kors!" sade Ebba, liksom vaknande ur en dröm, och
hon såg med ett par sköna, bruna ögon upp till ma chére
mére, ungefär som man ser upp till ett kyrktorn. Ma
chére mére å sin sida närmade sig till henne med en min,
som tycktes säga: "Vad är du för ett litet underligt kryp?"
När ma chére mére kom helt nära Ebba, gjorde hon
hastigt sin hand lös ur Peters, hoppade upp på stolen,
kastade båda armarna om halsen på ma chére mére
och kysste henne med ett barns behag och frihet. Det
tycktes göra ett eget intryck på ma chére mére. Med sina
båda stora händer tog hon om Ebbas fina liv, lyfte henne
upp, satte henne som ett barn på sin arm, gick med henne
fram under ljuskronan, som då skimrade i den nedgående
solens strålar, och betraktade det av ljus omstrålade
kerubshuvudet. Ebba skrattade, vi måste alla skratta, och
då ljöd även ma chére méres grova "ha, ha, ha!" över
allas. Hon klappade och nöp det vackra, vanartiga barnets
kinder, tills det rynkade de fina, mörka ögonbrynen, och
sade otåligt den ena gången efter den andra: "Släpp mig!"
Men ma chére mére, som törhända ville litet straffa
henne, promenerade ännu en god stund omkring med henne,
skämtande, som man skämtar med ett barn, men när
tårarna började komma i Ebbas ögon, ruskade ma chére
mére vänligt på henne, kysste hennes panna, satte henne
ned på golvet och hälsade nu på Peter med dessa ord:
’’Kära min son, tukta din kvinna, eljest tuktar hon dig!"
^Ebba gjorde för mig en högst disgraciös hälsning, såg
ej en gång på björn, utan kastade sig med fötterna upp
i en soffa och såg med likgiltig min omkring i rummet och
på oss. Ma chére mére lät allt detta passera, men såg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
