- On this page / på denna sida
- Tredje brevet
- On this page / på denna sida
- Tredje brevet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
FREDRIKA BREMER
därpå med en viss amper min, som i min tanke ville säga:
"Vi skola nog få ordning på dig, lilla näbba I
Emellertid är Ebba, från topp till tå, den allra
täckaste lilla varelse jag någonsin sett. Hon liknar ett febarn
mer än en människa, men hennes ansikte missprydes av
en viss stursk och näsvis min, som i synnerhet spelar i de
uppspända näsborrarna och i den lilla trotsiga munnen.
Väl är hon mycket ung ännu, men hon synes mig ett barn,
särdeles svårt att uppfostra. Så även tycktes björn tänka,
och han ss,g med bekymrad min på henne och Peter. Peter
är ögonskenligen gruvligt kär i sin lilla nyckfulla fru,
som ej tyckes stort bry sig om honom. Och jag undrar
ej på att ej han kan inge kärlek åt en så ung och barnslig
varelse. Han är ful, har en mycket lång näsa, håret
grågult, står i alla väderstreck. Han är tyst och sluten inom
sig, men hans ögon äro vackra, ha en talande och själfull
blick. Han satt hela aftonen liksom försänkt i sig, tryckte
ibland björns hand och såg ofta på sin lilla fru, som hade
somnat, liggande på soffan. Aftonen skulle ha blivit något
trög, om ej Jean-Jacques varit. Han har nyligen rest
utomlands och berättade oss åtskilligt rätt intressant, om
industriella och mekaniska företag, om järnvägar, om
vägen under Themsen m. m.
Jean-Jacques ser bra ut, har lätta utförsgåvor och
tycktes vara full av liv och kunskaper. Ma chére mére
var mycket road av Jean-Jacques berättelser, och vi alla
åhörde dem med stort intresse; jag var helt ledsen att
tillsägelsen om supén avbröt dem. Vi sågo efter Ebba, hon
låg på soffan i den sötaste sömn och var obeskrivligt
täck där hon låg som en rosenknopp mellan gröna blad.
Jag sade något därom, när vi stodo omkring henne. Peter
tackade mig med en vacker blick. Han böjde sig ned,
kysste Ebbas kind för att väcka henne och sade: "Ebba,
min ängel, vakna!" .
"Varför kan du ej låta mig vara? Du är odräglig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
